- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / IX. Park-Sagån /
767-768

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pälsverk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

767

Pälsänger—Pärlmusslor

768

En på höns vanlig pälsätare.

och kammas i fria luften för
avlägsnande av mal m. m. Värdet
av malpreparat är tvivelaktigt.

Pälsänger, se Ä n g r a r.

Pälsätare 1. f å g e 11 ö s s,
Mallo’phaga, en ordn. vinglösa,
intill några mm. långa
Insekter, som parasitera på fåglar
(flertalet P.) och däggdjur och
vilka leva huvudsaki. av fjäder
och hår. Vid massuppträdande av
P. framkallas klåda och
hudinflammation. P. bekämpas genom
pudring med t. ex. insektpulver L
ingnidning med svavelsalva.

Pär (eng. peer, fr. pair, av lat.
par, jämlike), i Storbritannien
medlem av högadeln (se
Peer-a ge) med säte i 1.
representationsrätt till överhuset. Även
medlemmarna av de forna
överhusen i Frankrike (1814—48)
och Portugal (1826—1911)
benämndes P. Dessa bägge
pärs-kamrar voro dock liksom
flera andra länders överhus
grundade ej uteslutande på börd.
Begreppet P. utbildades inom
läns-väsendet och avsåg urspr. de
förnämsta kronvasallerna, vilka
räknades som jämlikar inbördes och
med sin konung.

Pärk (holl. perk, inhägnad),
se Bollspel.

Päri (ty. Perl), se Stil.

Pärlbandsförmörkelse
uppstår vid central solförmörkelse,
om månens och solens skenbara
diametrar äro så nära lika i
storlek, att de mellan månbergen
syn

liga partierna av solen framträda
som en rad lysande punkter.

Pärlbåtssnäcka, se
Huvud-f o t i n g a r.

Pärldruva, se Pärlhyacint.

Pärlemor (”pärlans moder”,
eg. den mussla, som innehåller en
pärla), oegentligt kallat
pärle-m o, det innersta, vita, glänsande
skiktet i mussel- och många
snäckskal, består huvudsaki. av
kalciumfosfat och har vanl. en så
finstrimmig ytstruktur, att den
visar färgskiftningar på grund av
interferens (se d. o.). Den till
prydnadsän damål använda P.
er-hålles huvudsaki. av pärlmusslor.

Pärlemorfjärilar, se
Nym-p h a 1 i d i d a e.

Pärlhyacint, pärldruva,
Mu’scari botryoi’des (fam.
Lilia’-ceae), lökväxt från
Medelhavsländerna med små, nästan
klotrunda, sambladiga, vanl. blåa
blommor i axlik klase, odlas i
s. och mell. Sverige och förvildas
ofta. Blommar på våren.

Pärlhöns, Nu’mida, ett släkte
afrikanska Fasanfåglar.
Huvudet, som bär en hornartad
”hjälm” och en hudflik vid
munvinklarna, är liksom övre delen av
halsen naket. Stjärten är mycket
kort; sporrar saknas. Den svarta,
vitfläckiga västafrikanska
P., Numida melea’ gris, är
stamform för tama P., vilka hållas som
prydnadsfåglar.

Pärlmusslor, musslor, av vilka
pärlor (se d. o.) erhållas. De
största och värdefullaste, äkta
pärlorna bildas i en P.,
Melea’gri-na margariti’fera, som lever på
c:a 8—30 m. djup vid Indiska
oceanens och Stilla havets kuster.
Byssuskörtel finnes. Skalet är
något oliksidigt, bladigt på ytan
och på insidan försett med ett
vanl. tjockt skikt av pärlemor.
Se även Flodmusslor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:22:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/9/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free