Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pälsverk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
765
Pälsverk
766
sobel, havsutter, silverräv och
chinchilla samt breitschwanz
(skinnen av dödfödda lamm av
fettsvansfår), vid. persian, nutria,
gråverk, fällar av ”äkta säl”
(öronsäl från Berings hav),
oriktigt även kallad ”ofödd säl”,
blå-och viträv, bäver, mård,
bisamråtta, skunk och hermelin. Även
enklare skinn, ss. av opossum,
vanlig räv, kanin och lamm av flera
fårarter, ha de senaste åren, tack
vare skicklig beredning och
färg-ning, fått allt större användning.
Skinnens värde ökas med större
hårlängd, täthet och glans.
Vinterskinn ge därför det
värdefullaste P.; utter m. fl. i vatten
levande djur ha dock lika tät päls
året om. Skinnets beskaffenhet
hos en och samma djurart kan
variera bl. a. även efter de olika
yttre förhållanden, under vilka
djuret levat. Pälsen är tätast på
rygg och sidor; buken är
sträv-och tunnhårig. Hos sumpbävern,
av vilken nutria erhålles, är
förhållandet omvänt. — Nästan alla
delar av världen, främst dock
Amerika och Ryssland (med
Sibirien), lämna skinn. De vilda
djuren fångas vanl. i sax 1. snara,
varpå skinnen lufttorkas och
sändas till de stora bolagens (t. ex.
Hudson’s Bay Company)
uppsamlingsplatser för sortering och
värdering. Under senare år ha med
framgång värdefullare vilda djur,
ss. silver- och blåräv, börjat
uppfödas på särskilda farmer.
Fettsvansfår m. fl. tamdjur uppfödas i
stora hjordar. Skinnen salubjudas
i stora partier på årliga
auktioner, främst i London, Leipzig,
New York och Saint Louis (För.
Stat.). — Av beredningsmetoder
torde alunberedningen vara
vanligast ; de torkade skinnen blötas
och renskrapas, lädret garvas
medelst alun och salt, varpå skinnen
Pälsfladdrare (sedd från buksidan)
med nyfödd unge. Totallängd 60 cm.
renas i trummor med varm sand 1.
sågspån. ”Äkta säl”, nutria,
bi-sam- och kaninfällar m. fl.
skinnslag komma till sin fulla rätt
först efter flera behandlingssätt,
varvid de långa täckhåren
avlägsnas och endast de mjuka ullhåren
kvarlämnas och underkastas
färg-ning. På så sätt tillverkas bl. a.
imitationer av ädlare skinnvaror.
De imitationerna åsatta namnen,
ss. sälbisam, sälkanin, sobelfärgat
gråverk, innehålla även namnet å
den imiterade varan (i nämnda
fall resp, ”äkta säl” och sobel).
För den oinvigde uppstå ofta
stora svårigheter att avgöra, om
ett skinn är ”äkta”. I beredning
och färgning står numera
Tyskland främst. — Vid hopsättning
till hela plagg, vilket utföres av
körsnärer, skäras skinnen i
remsor 1. kilar och hopsys med från
hårsidan osynliga sömmar.
Plaggen få sin slutliga form genom
att de blötta skinnen uppspikas
på bräden med uppritat mönster.
— P. förvaras lämpligast i svala,
mörka lokaler. De böra piskas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
