Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Raketapparat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
831
Rall—Rambouillet
832
driva gäck. — Adj.: ralja’nt.
— Subst.: r a 1 j e r i’.
Rall, se V at t en r a 11.
Rallenta’ndo (förk. rall en t.,
rall.), r i t a r d a.’ n d o (förk.
rit.), ital., med avtagande
hastighet, långsammare.
Ralången, se Flot t
bolma r.
Ra’ma (hebr., höjd), orter i
det forntida Palestina, framför
allt en stad i Benjamin, c:a 9 km.
n. om Jerusalem (nu byn Ram).
Se Rakel.
Ra’ma, jämte Krisjna den
betydelsefullaste gudomligheten i
hinduismen, framställes liksom
denne ss. en inkarnation av
Visjnu. I olikhet med Krisjna
har R. alltid bevarat prägeln av
upphöjd renhet. Den gamla
populära legenden, vilken skildrar
honom ss. en jordisk konungason,
framhåller pliktkänslan och den
självuppoffrande hängivenheten
ss. hans främsta drag. Jfr
Barn a n a n d a och R a m a j a n a.
Rama’jana (1. R a m ay an a),
urspr. namn på ett stort
diktverk på sanskrit, författat av
Valmi’ki (sannolikt på 500-t.
f. Kr.) och behandlande den gamla
legenden om Ramas liv (jfr
Indisk litteratur sp. 1338),
senare namn på en nydiktning
över samma ämne på folkspråket,
författad på 1570-t. av den i
Bengalen levande, till Ramanandas
efterföljare hörande T u’1 s i
-Das (f. omkr. 1532, d. omkr.
1624). Dennes Ramabok har fått
en oerhörd spridning och ett
större inflytande än någon senare
religiös urkund i Indien (den vördas
av inemot 100 mill. människor).
Rama’nanda, brahman i
Bena-res omkr. 1400, anslöt sig till
Visjnu-Ramakulten, bröt med den
lärda kasten och ägnade sig åt
att bland folket utbreda bhakti-
religionen. Genom R:s och hans
lärjungars arbete utbreddes
Ramas dyrkan över Nord- och
Cent-ral-Indien och undanträngde på
många håll Krisjnakulten.
Rama’nuja, sydindisk teolog på
1100-t., utvecklade den äldre
opersonliga Brahmanläran i
teis-tisk riktning.
Ra’maskri, se Rakel.
Rambaud [ragbå’], Alfred,
f. 1842, d. 1905, fransk historiker,
prof, i Paris 1885. R. utgav bl. a.
Histoire de la Russie (1878; sv.
övers., 2 dir, 1880—81) och
Histoire de la civilisation
fran-qaise (2 bd, 1885—87) samt
redigerade tills, med Lavisse (se d. o.)
Histoire générale du IVe siècle å
nos jours. Senator 1895—1902 och
undervisningsminister 1896—98.
Ramberg, Ludvig, f. 1874,
kemist, prof, i Uppsala 1918, har
utgivit ett större antal skrifter
och läroböcker i organisk,
analytisk och fysikalisk kemi.
de Rambouillet [da ragbojä’],
Catherine d’Angennes,
markisinna de R., f. de Vivonne,
f. 1588, d. 1665, fransk
salongs-dam. R. och hennes dotter Julie
utgjorde medelpunkten i en i
deras hem i Paris, Hotel de R.,
existerande litterär salong, som
var samlingsplatsen för tidens
aristokrati och författare och som
övade ett viktigt inflytande på
franskt kulturliv omkr. 1620—50.
Framför allt fick den betydelse
för införandet av ett förfinat,
spirituellt sällskapsskick; under
sitt senare skede utgjorde den
medelpunkten för preciöserna
(jfr Précieuses).
Rambouillet [rarjbojä’], stad i
dep. Seine-et-Oise, Frankrike, s.v.
om Paris. 7,000 inv. Slott med en
stor och vacker park, urspr.
tillhörande släkten d’Angennes, som
1612 tilldelades titeln markis de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
