Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ramdala ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
833
Ramdala—Ramlare
834
R., senare förvärvat av Ludvig
XVI, som i R. anlade ett schäferi
med en där utbildad typ av
meri-nofår (rambouilletfår). Efter
revolutionen fransk statsegendom,
disponeras slottet numera av
presidenten.
Ramdala, socken i Blek. 1.,
jämte Jämjö pastorat i Lunds
stift. 2,750 inv. — Kyrkan, från
1200-t., vai’ trol. urspr. en
klöv-sadelkyrka, av vars två torn
endast det ö. kvarstår.
Rameau [-må’], Jean P h i
-1 i p p e, f. 1683, d. 1764, fransk
tonsättare och musikteoretiker,
1700-t:s främste representant för
den franska operan. R. utgav
1722 Traité de Vharmonie, genom
vilket han med återförande av
alla ackord till ett fåtal stam- 1.
grundackord blev den moderna
harmonilärans grundläggare.
de la Ramée [dolarame’],
Pierre (lat. P e’ t r u s R a’
-mus), f. 1515, d. 1572, fransk
humanist, prof, vid College de
France 1551. R. var motståndare
till aristotelismen, särskilt inom
logiken 1. dialektiken, som han
sökte reformera bl. a. genom att
orientera den åt retoriken (se
d. o.), samtidigt som han, delvis i
opposition mot renässansens
antikdyrkan, strävade efter en
bildning på kristlig grund. Han
verkade starkt för modersmålets
användande vid undervisningen och
sökte utan att nedsätta de
klassiska språkens betydelse reducera
grammatikstudiet till förmån för
praktisk språkövning i samband
med litteraturstudiet. I
Frankrike blev den från R. utgångna
rörelsen, r a m i’ s me n, snart
undertryckt, men den vann
anhängare i Tyskland och de
nordiska länderna och fick i
Sverige härdar först i ”Collegium
regium” (se d. o.) samt sedan vid
Uppsala univ., där dess främsta
målsmän voro Laurentius
Paulinus och Johan Skytte. Ramismen
satte djupa spår i
skolordningarna av 1595, 1611 och 1649.
Ra’mek, Rudolf, f. 1881,
österrikisk jurist och politiker,
tillhörande kristligt sociala
partiet. R. medverkade vid Österrikes
nyorganisation, blev 1919
justitie-och 1921 inrikesminister och var
1924—26 förbundskansler.
Ramel. L Malte R., f. 1747,
d. 1824, frih., ämbetsman. R., som
stod i gunst hos Gustav III, var
svenskt sändebud i Madrid 1778
—80, utnämndes 1782 till
hovkansler och 1786 till riksråd.
Led. av Sv. akad. 1797. — 2.
Fredrik R., f. 1872, frih.,
ämbetsman, diplomat,
kabinettssekreterare 1908, envoyé i Kristiania
1913, i Berlin 1923, landshövding
i Malmöh. 1. 1925.
Ramén, Arthur, f. 1873, d.
1926, ingenjör, uppfinnare,
teknisk chef vid Hälsingborgs
kopparverk 1906—16, utarbetade
metoder och apparater för röstning
och extraktion av malmer.
Ramie [-mi’], rami’, se
Boehmeria nivea.
Ramillies [-miji’], by i prov.
Brabant, Belgien, n.ö. om Namur.
Vid R. slog Marlborough i grund
en fransk här maj 1706.
Rami’smen, se de la
Ramée. — R a m i’ s t, anhängare
av ramismen.
Ramkvilla, socken i Jönköp. 1.,
jämte Fröryd och Bäckaby
pastorat i Växjö stift. 1,300 inv.
Ramlare (av ramla, para sig),
harhane, eg. dylik under
par-ningstiden, då den vid strövtåg
lärt känna större områden, än
vad vanl. är fallet, och därför vid
jakt går stora bukter (se Jakt
sp. 29).
27. — L e x. IX. Tr. 30. 11. 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
