Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rathke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
865
Rathke—Ration
866
jör och uppfinnare av judisk
börd, en av Tysklands största
industrimän, grundade A. E. G. och
var chef för det av honom
upprättade elektricitetsverket i
Berlin. B. utförde 1882 Tysklands
första belysnings anläggning
medelst glödlampor, befrämjade i
hög grad
kraftöverföringsproble-met genom utveckling av
trefasströmmarnas teknik samt gjorde
stora insatser inom den trådlösa
telegrafin. -—- 2. Walter R., f.
1867, d. 1922, den föreg:s son,
tysk industriman, författare och
politiker, chef för A. E. G. 1915.
Vid världskrigets början
organiserade R. Tysklands
råvaruan-skaffning för krigsbehoven. 1921
riksminister för
återuppbyggandet, avslöt R. med Frankrike ett
avtal i Wiesbaden ang.
varuleveranser. Ss. utrikesminister 1922
sökte R. återknyta politiska och
ekonomiska förbindelser såväl med
England och För. Stat, som med
Ryssland, med vilket land han vid
Genuakonferensen avslöt ett
fördrag i Rapallo (se d. o.). För sin
republikanska ut j ämningspolitik
hatad av de reaktionära,
antisemitiska monarkistförbunden, föll
R. offer föi’ en mordkomplott. Sin
filosofiska åskådning nedlade R.
i flera skrifter, ss. Zur Mechanik
des Geistes (1913; Själens
krafter, 1918), Von kommenden
Dingen (1917; Kommande tider
— kommande ting, 1917), Der
Kaiser (1919; Kejsaren, 1919).
Ra’thke, Martin H e in
-r i c h, f. 1793, d. 1860, tysk zoolog
och anatom, prof, i Dorpat 1829,
i Königsberg 1835. R. utförde
grundläggande arbeten, spec.
inom ryggradsdjurens embryologi.
Ra’tibor, stad i prov.
Ober-Schlesien, Preussen, vid Oder,
nära polska gränsen. Metall- och
kemisk industri. 41,000 inv.
28. — L e x. IX. Tr. 2. 12. 26.
Ratifice’ra (av lat. ra’tus,
giltig, och fa’cere, göra),
stadfästa, bekräfta. — Subst.: r a t i
-f i c e’ r i n g, r a t i f i k a t i o’ n.
Jfr Fördrag sp. 906.
Ratihabitio’n (lat.
ratihabi’-tio), godkännande; förklaring,
varigenom en utfästelse, gjord av
därtill obehörig person, förlänas
giltighet. Så erhåller t. ex. en
omyndigs utfästelse giltighet
genom R. antingen av
förmyndaren 1. av vederbörande själv,
sedan han uppnått myndig ålder.
Rati’n, råttutrotningsmedel,
bestående av en kultur av den till
paratyfusgruppen hörande
”Ra-tinbacillen”, som, oskadlig för
människor och husdjur, orsakar
en smittsam, dödande sjukdom
bland råttor. Råttor, som efter
3—4 veckor undgått sjukdomen
(t. ex. tack vare immunitet),
utrotas med R a t i n II, preparat
av sjölöken, ävenledes specifikt
verkande på råttor.
Ratiné (fr. ratine),
överrocks-tyg, vars ruggade rätsida givits
en knottrig, krusig 1. vågig,
ibland mönstrad yta genom
fri-sering, r a t i n e’ r i n g, i en
maskin, i vilken varan föres
mellan tvenne med läder 1.
kaut-sjuk beklädda plattor, av vilka
den övre erhåller en oscillerande
rörelse, olika för olika effekter.
Ra’tio, lat., förnuft; grund,
skäl. — R. s u f f i’ c i e n s,
tillräcklig grund.
Ratiocinatio’n (lat.
ratiocina’-tio), förnuftsslut, slutledning.
Ratio’n (av lat. ra’tio,
beräkning), den fodermängd, som
dagligen anslås för en häst vid
armén. Vid beräkning av R., ofta
olika för olika arter av
tjänstgöring, utgår man vanl. från en
normalrationsstat. I
krig tillämpas en särskild
k r i g s r a t i o n s s t a t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
