Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rathke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
867
Rationalism—Ratke
868
Rationali’sm (av lat. ra’tio,
förnuft, förstånd), i allm. en
riktning, som lägger huvudvikten
vid förnuftet 1. det för förnuftet
fattbara. — Teol. 1. I historisk
mening den under 17OO-t:s senare
del framträdande riktning inom
spec. den protestantiska teologin,
som under påverkan av
upplysningsfilosofin undansköt de
säreget kristna tankarna och i stället
i större 1. mindre grad begränsade
sig till den s. k. ”naturliga
religionens” (se d. o.) satser, som man
menade kunna med förnuftet
bevisas. R:s välde bröts vid början
av 1800-t. genom romantiken,
väckelserna och den idealistiska
filosofin. Av särskild betydelse var
härvid Schleiermachers insats. —
2. I allmännare mening en
åskådning, som sätter det mänskliga
förnuftet till högsta domare i
religiösa frågor. Anhängarna av det
bestående stämpla gärna varje ny
och avvikande teologisk mening,
ej sällan helt med orätt, ss. R.
— Fil. I kunskapsteoretisk
bemärkelse den ståndpunkt, som
gentemot empirismen (se d. o.),
vilken söker härleda all kunskap
ur erfarenheten, hävdar
antingen, ss. Platon, att all
kunskap ytterst stammar från
män-niskoandens eget djup ss. en
reminiscens av dess upplevelser i en
preexistens, 1., ss. Cartesius, att
åtminstone vissa idéer, t. ex.
gudsidén och de sedliga idéerna,
äro vår ande medfödda, i varje
fall som ett anlag, medan andra
idéer endast stamma från
erfarenheten 1. äro av oss själva
skapade kombinationer av
erfaren-hetsintryck. En egenartad
medling mellan R. och empirism
möter i Kants
”transscendentalfilo-sofi”, vilken låter
kunskapsprocessens former, rum, tid och
kategorier, vara medfödda 1.
aprio
riska, medan dess innehåll
stammar från erfarenheten 1. är
apos-terioriskt. — Boström, som ur
kunskapsteoretisk synpunkt
häv-dai’ en R., som i sin stränga
utformning närmast påminner om
Platon, betecknar även ur
metafysisk synpunkt Platons och sin
egen ståndpunkt som R., därmed
angivande, att det absoluta 1.
gudomen måste tänkas ss.
upphöjd över tiden, ss. evig, till
skillnad från den metafysiska
empirism, vilken med Hegel låter
gudomen vara underkastad tid och
utveckling. Boström hävdar även
inom etiken och rättsläran R. i
den mening, att det sedliga och
rättsliga handlandet har sin
grund i vårt medvetande om en
evig och osinnlig verklighet, till
skillnad från de empiristiska
riktningar, vilka här enbart
räkna med sinnlig lust 1. nytta ss.
drivkrafter. — Rationali’st,
anhängare av rationalismen. —
Adj.: rationalistisk.
Rationell (fr. rationnel, av lat.
ra’tio, förnuft), förnuftsenlig;
förståndig, väl planlagd. Jfr
Metod. — Rationell
kunskap, kunskap, som vinnes
genom det rena tänkandet oberoende
av erfarenheten. Motsats:
em-p i’ris k. — Rationella tal,
tal som kunna uttryckas som
kvoten mellan två hela tal. Jfr
Irrationell.
Rati’tae, se Fåglar sp. 820.
Ra’tke (lat. Ratichius),
W o 1 f g a n g, f. 1571, d. 1635,
tysk pedagog, känd för sina
reformsträvanden, för vilka han
sökte intressera Axel Oxenstierna
och vilka även influerade 1649
års svenska skolordning. R. ville
göra modersmålet till
grundläggande språk i st. f. latinet och
underlätta studiet av främmande
språk genom reduktion av
gram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
