Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reffla - Reflektera - Reflektor - Reflexer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
909
Reflektera—Reflexer
910
Geol. R e f f 1 o r, parallella 1.,
mera sällan, korsande repor i fast
berggrund, utförda av glaciär- 1.
landis med hjälp av stenar i isens
bottenskikt. R., som ange isens
rörelseriktning, uppträda ofta
massvis på rundhällarnas
stöt-sidor.
Reflekte’ra (av lat. refle’ctere,
böja tillbaka), återkasta, -spegla;
överväga, fundera. — Fil. R e
-flekte’rad säges en åsikt
vara, som grundar sig på kritiskt
övervägande, i motsats till en
naiv, från vanligt medvetande
hämtad mening, t. ex. angående
yttervärldens realitet.
Refle’ktor (jfr
Reflekte-r a). Astr. R.,
spegelteleskop, kikare (se d. o.), antingen
enbart sammansatt av
reflekterande ytor 1. med en spegel till
objektiv och linser till okular. Den
första mera brukbara typen
uppfanns av Newton (1671). R.
användes tidigare mycket, emedan
speglande ytor äro akromatiska,
och åtskilliga ”jätteteleskop”
(bl. a. Herschels och Ross’)
konstruerades. Metallspeglarna voro
dock föga hållbara, och när man
lärde sig akromatisera linser,
övergick man till refraktorer (se
d. o.). På senare tider byggas
emellertid R. med speglar av
försilvrat glas, som lätt kunna
om-försilvras ; de användas i regel, då
största ljusstyrka är önskvärd,
t. ex. för ljussvaga nebulosor, och
kunna ge bilder av högsta
kvalitet. Nutidens största R. är det
s. k. Hookerteleskopet i Mount
Wilson-observatoriet, vilket har en
öppning av 258 cm. och en
brännvidd av nära 13 m. Se ill. till
Astronomiska
instrument. — Fys. Anordning för
återkastande av ljus, diffust 1.
med spegling (riktat). I senare
fallet användas prismor 1. speglar.
Dessa göras ofta ellipsoidiska, då
ljuskällans strålar från den ena
brännpunkten samlas i den andra,
1. paraboliska, då ett parallellt
ljusknippe erhålles. I den senare
formen användas de för
strålkastare, i båda för spegelbåglampor
till projektionsapparater.
Refle’xer (jfr R e f 1 e
k-tera), återsken, återspegling;
återverkningar. — Fysiol.
Övergång av retningar från
inåtle-dande nervbanor genom centrala
nervsystemet på utåt ledande
jämte härigenom åstadkomna
effekter (jfr Nervsystem sp.
752 f.). Någon skarp gräns finnes
knappast mellan R. och genom
viljan utlösta rörelser
(viljerörel-ser). R. kunna bestå i rörelser,
reflexrörelser (ss.
blinkning, pupillsammandragning),
avsöndring från körtlar (ss. tår- 1.
spottflöde) 1. ock hämning (t. ex.
upphävt magsaftflöde vid motvilja
mot maten). De kunna ha
växlande uppgift, ss. skydd
(blinkning), kroppsställningens
intagande och bibehållande (R. från
leder och muskler), framdrivande
av föda (sväljningen framkallar
en serie R., s. k. kedjereflex),
lok omotion (gång, löpning). En
del R. ha stort värde för diagnos
av sjukdomar, ss. pupill
a’rre-f 1 e x e n (pupillens
sammandragning vid belysning) för
bedömandet av sjukliga processer i
centrala nervsystemet; k n ä
reflexen (ryckande rörelse av
underbenet vid lätt slag mot senan
strax nedom knäskålen) och andra
senreflexer samt hudreflexer
(ss. böjning 1. sträckning av
stortån vid lätt strykning av
fotsulan) kunna vid bortfall 1.
stegring ge upplysning om sjukliga
processei- i banorna för
ifrågavarande R. — Reflexgroda,
groda med bortklippt huvud.
Ge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
