Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reservfond ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1033
Reservfond—Reslöv
1034
mäla avvikande mening. —
Reser v a’ n t, person, som
reserverar sig. — Reserv e’rad,
(förnämt) tillbakadragen,
förbehåll-sam, försiktig.
Reservfond, det kapital, som
enl. lag 22 juni 1911 om
bankrörelse skall avsättas av ett
bankaktiebolags årsvinst och som skall
uppgå till minst 15 % av denna.
Sedan R. uppgått till 50 % av
grundfonden (se d. o.), kan
fortsatt avsättning av årsvinsten
upphöra men skall ånyo vidtaga, om
R. nedgår under det stadgade
beloppet.
Reservnäring, se
Upplagsnäring.
Reservoa’r (fr. réservoir),
förvaringsrum, behållare. — R e
-servoarpenna, en med
bläckbehållare i skaftet försedd penna,
i vilken bläcket vid skrivning
automatiskt rinner fram till
pennspetsen (av guld och iridium).
Reservstater, för armén,
flottan och kustartilleriet, inrättades
genom 1914 års härordning. Till
R. (på reservstat) kunna
överföras ett begränsat antal
officerare och underofficerare m. fl.
efter viss tids aktiv tjänstgöring.
De erhålla härvid en lägre lön än
på aktiv stat mot viss
tjänstgöringsskyldighet samt i sinom tid
en mindre pension. Flottans
reservstat skall enl. 1925 års
för-svarsordning indragas.
Reside’ns (ty. Residenz, av lat.
reside’re, sitta kvar), bostad för
regent, landshövding, biskop 1.
minister. — Residensstad,
huvudstad; säte för regent 1.
landshövding. — R e s i d e’ r a, bo,
ha sitt säte. — R e s i d e’ n t, titel
för vissa diplomatiska och
administrativa funktionärer.
Styresmännen i vissa brittiska, franska
och nederländska kolonialområden
benämnas ofta residenter. — M i -
nisterresident, se
Beskickning.
Residua’lluft (av lat. resi’duus,
kvarbliven), se L u n g o r sp. 880.
Resi’duum, lat., rest, återstod.
Resignatio’n (av lat.
resigna’-re, förklara för ogiltig, avstå
ifrån), tålig undergivenhet. —
Resigne’ra, foga sig; avstå.
— Adj.: resigne’rad.
Resi’na, se Herculaneum.
Resi’na, lat., harts. — R e s i
-n a’ t, detsamma som hartstvål. —
Resinatfärger, färgade
me-tallresinater; användas bl. a. i
fernissor.
Resi’ner, R e s i n o’ 1 e r, R e
-s i n o t a n n o’1 e r, se Hartser.
Resiste’ns (av lat. resi’stere,
göra motstånd), motstånd. —
Med. 1. Motståndskraft mot
skadliga inflytelser (jfr Im mun i
-tetslära). — 2. Utfyllnad 1.
förhårdnad, kännbar vid
palpa-tion. — Adj.: resis t e’ nt.
Resistensgebit [-gebi’t] (av ty.
Gebiet, område), områden av
jordskorpan, som under långa
tidrymder förblivit opåverkade av
veck-ningsrörelser.
Resisti’n, se tab. till M o t
-ståndsmetaller.
Resjt, stad i n. Persien, nära
Kaspiska havet. Stor handel med
bl. a. silke, ull, petroleum;
hamnstad Enseli. C:a 50,000 inv.
Res judica’ta, lat., sak, avdömd
genom kraftvunnen dom.
Resko’ntra (ital. riscontro,
kontroll), se B o k f ö r i n g sp.
205.
Reskri’pt (lat. rescri’ptum),
föreskrift, bestämmelse.
Reslöv, socken i Malmöh. 1.,
jämte ö. Karleby pastorat i Lunds
stift. Inom R. ligger Marieholms
municipalsamhälle. 1,920 inv. —
Romansk kyrka, i senare tid
starkt förändrad, med rester av
tidigt romanska målningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
