Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reservfond ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1035
Resmo—Resorcin
1036
Resmo, socken i Kalmar 1.
(Öland), jämte Mörbylånga (och
framdeles Vickleby) pastorat i
Växjö stift. 500 inv.
Resning. Jur. Återställande av
försutten tid, försuttna fatalier
(se d. o.) och utsättande av ny
tid för talans fullföljd.
Ansökningar om R. prövas av Högsta
domstolen 1. av Regeringsrätten
(i mål, som tillhöra dess slutliga
prövning). — Skeppsb. Timmer,
som fyller vinkeln mellan köl och
stäv på träfartyg.
Resolu’t, se Resolvera.
Resolutio’n (av lat. resolu’tio,
lösning, utredning), utslag,
beslut; samfällt uttalande; K. M:ts
1. underordnad administrativ
myndighets beslut i vissa
ärenden. I rättegångs- och
utsöknings-mål är R. ofta liktydigt med dom,
utslag, beslut.
Resolve’nt (av lat. reso’lvere,
lösa), hjälpekvation för beräkning
av en algebraisk tredje- 1.
fjärde-gradsekvations rötter.
Resolve’ra (av lat. resoTvere,
lösa), besluta, avgöra. —
Re-so 1 ve’ r a d, r e s o 1 u’ t,
beslut-sam, tilltagsen.
Reso’n (fr. raison, av lat.
ra’tio), förnuft, skäl, grund;
rimlighet, skälighet. — R e s o n a’
-b e 1, r e s o’ n 1 i g, mottaglig för
skäl; skälig. — R e s o n e
-m a’n g, tankegång; samtal. —
Resonemangsparti,
äktenskap, som ingås blott av
förnuftsskäl. — R e s o n e’r a, samspråka,
utbyta tankar; göra
invändningar. — R e s o n ö’ r, person, som
gärna resonerar; i ett skådespel
en person, som i författarens anda
kommenterar handlingens gång.
Resona’ns (av lat. resona’re,
genljuda), genklang; förståelse.
— Fys. Se
Svängningsrö-r e 1 s e. Jfr Resonator.
Resonansbotten,
klangbot
ten, ljudbotten, trä- 1.
metallskiva i stränginstrument, som
av strängarna försättes i
svängningar och förstärker den av dem
utsända tonen.
Resonanslåda, se
Stämgaffel.
Resona’nter (av lat. resona’re,
genljuda) kallas av somliga
fone-tiker de språkljud, vid vilkas
bildning ansatsröret (se
Talorgan) blott 1. huvudsaki.
tjänstgör som resonansrum för den i
struphuvudet alstrade stämtonen.
Till R. höra främst vokalerna, i
vissa fall nasalerna.
Resona’tor (av lat. resona’re,
genljuda), apparat, som kan
försättas i resonans. — Fys. 1. Kula
1. kort och vid cylinder,
försedd med två öppningar. Då den
ena sättes mot örat, förstärker R.
genom resonans den ton, som
svarar mot dess egensvängning; med
en sats av R. kan man undersöka,
vilka toner som ingå i ett visst
ljud. — 2. Ledare, som har en
elektrisk egensvängning av samma
frekvens som en viss oscillator och
användes för att påvisa från
denna utgående vågor.
Resonema’ng,
Resonemangsparti, R e s o n e’ ra,
R e s o’ n 1 i g, R e s o n ö’ r, se
R e s o n.
Resorbe’ra (lat. resorbe’re),
insuga, uppsuga. Jfr R e s o r p
-tion.
Resorci’n, C6H4(OH)2, en
två-värd fenol (se d. o.) med
hydr-oxylgrupperna i metaställning;
bildas vid stark upphettning med
kaliumhydroxid av flera
bensol-derivat med två substituerade
väteatomer. Användes i tekniken
i stor skala för framställning av
azofärgämnen och ftaleiner, i
medicinen huvudsaki. utvärtes vid
flera hudsjukdomar (ss. eksem,
psoriasis m. m.) i vatten- 1. glyce-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
