Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rhené-Baton ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1073
Rhené-Baton—Rhenprovinsen
1074
avvattningskanal för
marsklandet. Den vattenrikare W a a 1,
som efter att ha mottagit en arm
från Maas kallas Merwede, delar
sig i flera armar, bl. a. Oude
Maas. Viktigaste bifloder: från h.
Neckar, Main, Lahn, Sieg,
Wup-per, Ruhr och Lippe, från v.
Thur, Töss, Aar, Ill, Nahe och
Mosel. — Som trafikled är R.
Europas viktigaste flod; den är
segelbar från mynningen till
Basel, för större fartyg till
Strass-burg, 3 km. v. om R., vid Ill.
R. står genom flera kanaler i
förbindelse med de franska och
nord ty ska kanalsystemen; R:s
kanalisering till Basel för större
fartyg är beslutad. R. har en
längd av c:a 1,300 km. och 0,2
mill. kvkm:s flodområde, över
hälften inom Tyskland. — Fri
internationell sjöfart på R. började
tillåtas under Napoleon I:s välde,
fastslogs principiellt 1815 på
Wienkongressen och förklarades
1868 gälla upp till Basel. Den
övervakas av en
internationell R h enkommission,
som omorganiserats senast 1919 i
samband med att Frankrike då
åter blev strandägande makt.
Rhené-Baton [røne’ batå’p]
(eg. René Baton), f. 1879,
fransk dirigent och tonsättare,
sedan 1916 ledare av
Pasdeloup-konserterna i Paris. R. har även
utomlands (Sthlm 1923 och
senare) gjort sig känd som
framstående orkesterledare.
Rhenförbundet. 1. Ett förbund
1254 mellan tyska världsliga och
andliga furstar samt fria
riksstäder i Rhentrakten, verkade för
landsf redens upprätthållande
under det rådande ”stora
interregnum”. — 2. Ett mot Österrike
riktat förbund 1658—67 mellan
några västtyska furstar samt
Frankrike. — 3. Ett förbund 1806
—13 mellan urspr. 16 tyska
furstar, vilka under Napoleon I:s
beskydd bröto sig ut ur
Tysk-romerska riket (se vid. d. o.).
Rhengreve, ty. Rheingraf, från
1409 eg. W i 1 d - u n d
Rheingraf, fordom titel för härskarna
över vissa områden i trakten av
mell. Rhen. — Rhengreven,
se Otto L u d w i g.
Rhe’nium, med mangan
närbesläktat grundämne, upptäckt
1925 i mineralet kolumbit av W.
Noddack, Ida Tacke och O. Berg.
Atomnummer 75, atomtecken Re.
Rhenlandet (ty. Rheinland).
se Rhenprovinsen.
Rhenländare (ty.
Rheinlän-der), en vid 1800-t:s mitt
uppträdande folklig pardans i 2/4
takt, bestående av tre turer: tre
steg till v., tre steg till h. och
därefter runddans med polkasteg.
Rhen—Main—Donaukanalen,
annat namn för
Main—Donaukanalen.
Rhen-Pfalz, se Bayern sp.
1173.
Rhenprovinsen, ty. die
Rhein-provinz, provins i Preussen,
omkring Rhen mellan
Nederländerna, Belgien och Luxemburg i n.
och v., Frankrike och
Saarområ-det i s., Rhen-Pfalz, Hessen och
preussiska prov. Hessen-Nassau
och Westfalen i ö. Utom
Saarom-rådet 24,539 kvkm. 7,2 mill. inv.
R. omfattar en stor del av
Rhenska skifferbergen samt en
mindre del av nordtyska
låglandet. Riklig tillgång på stenkol
och järnmalm har gjort R. till
ett av Tysklands förnämsta
industriområden (metall-, textil-,
glas- och kemisk industri). Stor
handel och sjöfart. 12 städer med
över 100.000 inv. (störst Köln,
Essen, Düsseldorf och Duisburg).
Huvudstad Koblenz. —
Rhenlandet är vanlig benämning på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
