Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rhené-Baton ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1075
Rhen-Rhönekanalen—Rhizopoda
1076
de tyska staterna kring mell.
Rhen, av vilka huvudmassan
sedan 1815 är införlivad med
Preussen och bildar R. En viss
skillnad har dock alltid bestått
mellan det egentliga Preussen och
R., som huvudsaki. är ett
kol-gruve- och järnindustriområde.
Efter världskriget, då större delen
av R. ss. ockuperad zon kommit
under ententens, främst
Frankrikes inflytande, framkommo
planer på att därav skapa en
buffertstat mellan Tyskland, Frankrike
och Belgien, och därmed
förbundos planen på fransk hegemoni
över en ”Rhenrepublik” och den
gamla tanken på Rhen som
Frankrikes naturliga gräns mot
ö. Uppburen av en av
fransmännen gynnad separatistisk
propaganda, pågick 1923—24 en rörelse
för åstadkommande av en
oavhängig Rhenrepublik. Försök att
upprätta en sådan strandade dock
på befolkningens motstånd och
dess lojalitet mot Tyskland.
Rhen—Rhonekanalen, annat
namn för Rhöne—Rhenkanalen.
Rhenska skifferbergen,
benämning på bergen i v. Tyskland,
omkring Rhen n. om Main och
Nahe. R. äro i allm. låga (400—
900 m.), bestå till största delen av
skiffrar och yngre eruptiv och ha
en gång bildat ett
sammanhängande bergland, som genom erosion av
Rhen och dess bifloder delats i
mindre områden, bl. a. ö. om
Rhen Taunus och Westerwald
samt v. om Rhen Hunsrück och
Eifel med Hohes Venn; det
sistnämnda bergområdet övergår i
Ardennerna, som bilda en
avslutning av R. i v.
Rheydt [rajt], stad i
Rhenpro-vinsen, Preussen, s. om
München-Gladbach. Textilindustri. 45,000
inv.
Rhin [räg], 1. Se Rhen. — 2,
B a s - R h i n, departement i ö.
Frankrike, vid Rhen, bildade 1871
—-1919 jämte R. 3 Tyska Elsass.
Jordbruk och industri. 650,000
inv. Huvudstad Strasbourg
(Strassburg). —- 3. H a u t
-R h i n, departement i ö.
Frankrike, vid Rhen, s. om R. 2 (se
ovan). Jordbruk och industri
(särskilt textilindustri med
centrum i Mülhausen). 470,000 inv.
Huvudstad Colmar (Kolmar).
Rhino’ceros, se
Noshörningar.
Rhinode’rma darwi’ni, en art
Grodor. Hanen har en rymlig
strupsäck, i vilken äggen förvaras
till kläckningen. Lever i Chile.
Rhinologi’ (av grek, ris, näsa,
och lo’gos, lära), läran om näsan
och dess sjukdomar.
Rhizocto’nia, svampar,
tillhörande Fu’ngi imperfe’cti. R.
viola’cea orsakar rotfilts juka
(filt sjuk a) på morötter,
betor, kålrötter, rovor, klöver,
lu-cern m. fl., vilken framträder som
violett, filtartat överdrag på
rötterna och hämmar tillväxten.
Rhizoi’d (av grek. ri’za, rot,
och ei’dos, utseende), hårliknande,
som rötter tjänstgörande
bildningar hos mossor och lavar m. fl.
kryptogamer.
Rhizo’m, se Rotstock.
Rhizo’poda, en klass U r d j u r,
hos vilka cytoplasman är mycket
rörlig och kan flyta ut från olika
delar av cellkroppen i till formen
vanl. växlande utskott, p s e u d o
-p o’ d i e r. Genom
plasmaströmmar i dessa och i cellkroppen
kunna flertalet R. förflytta sig
krypande. Med pseudopodierna
upptages även näring, t. ex. så att
bakterier, alger o. d. omflytas av
ett par pseudopodier och införas
i cellkroppen. Dylika rörelser av
en cell kallas a m öb o i’ da
rörelser. Skelettbildningar före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
