Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ridning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1125
Ridning
1126
nästan som ett utdraget tramp av
vartdera paret. Det vanliga
galopptempot utomhus torde vara
omkr. 300 å 350 m. per min.
(arméns man över galopp).
Långsammare äro samlad och
kort galopp på ridbana,
hastigare förstärkt 1. ökad galopp på
fältet. Galoppfattning sker genom
tryckning vid sadelgj orden av
ryttarens inre skänkel, som
förmår innersidans ben hos hästen
att ”gripa för sig”. Samtidigt
håller yttre tygeln hästens yttre
bog tillbaka, och yttre skänkeln
hindrar bakom sadelgjorden
bakdelen att vika utåt. Ombyte av
galopp sker vanl. efter
avbrytning till skritt 1. trav;
galoppombyte i språnget tillhör
skol-ridningen. ■—- Vid R. över hinder
i hastigare takt och i terräng
användas oftast (än mer vid
kapplöpning) kortare stigläder
än vanligt. Vid hinderridning bör
ryttaren genom eftergift på
tyglarna ge hästen frihet att sträcka
ut sig. Ryttarens knän böra sluta
fast till. I kuperad terräng bör
hästen såvitt möjligt sköta sig
själv. Vid klättring uppför
branter bör ryttaren ge efter på
tyglarna och luta sig framåt, vid
klättring utför, som bör ske rakt
i sluttningens riktning, bör
hästen ha mera stöd för tygeln och
ryttaren ej luta sig bakåt. 10
cm. tjock is (kärnis) beräknas
bära enskilda hästar och ryttare.
— Ridutbildningen indelas i
förberedande övningar, R. med träns,
R. med stång samt
tillämpningsövningar, ss. hinder- och
terräng-ridning m. m. De förstnämnda,
som avse att lära ryttaren
följsamhet och sadelfasthet, omfatta
huvudsaki. s. k. b al a’ n sr i d
-ning utan tyglar och
stigbyglar. Under R. med träns och
stång uppövas förmågan att an-
Ridning. Vanlig tygel hållning vid
ridning med träns (överst) och med kandar
(alla tyglarna i vänster hand). 1. Högra
bridongtygeln. 2. Högra stångtygeln. 3.
Vänstra stångtygeln. 4. Vänstra
bridongtygeln.
vända ”hjälperna” samt
”ryttar-känseln”, d. v. s. förmågan att
känna hästens rörelser. Dessa
övningar äga i regel rum å ridbana.
— Hästdressyren 1.
remontdres-syren indelas även i perioder,
varav den första omfattar s. k.
sadeltämjning, löpning i lina
m. m. ■—- Skolridning är ett
medel att ytterligare utveckla
hästens lydnad, uppmärksamhet,
mjukhet och samling samt
ryttarens följsamhet och känsel. —
Den s. k. höga skolan inom
skol-ridningen grundades på 1500-t.,
blomstrade under 1500- och
1600-t. och omhuldas ännu vid
Hovridskolan i Wien. Skolridningens
rörelseformer kunna indelas i
”lägre skolorna” och ”högre
skolorna”. Numera användas vid
dressyr blott de lägre skolorna
samt piaff och passage och
dessutom även vissa andra rörelser
(jfr nedan). ”Lägre skolor” äro
bl. a. följande: öppna,
sidvärts-rörelse, varvid hästen, samlad
samt ”ställd” i nacken och böjd
kring ryttarens inre skänkel, rör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
