Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksbanér - Riksbanken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1143
Riksbanken
1144
Sveriges riksbaner.
nas banér ha kallats R. I
Sverige kallades R. under medeltiden
”konungens märke”, senare banér.
Sveriges nuv. R. förfärdigades till
Adolf Fredriks kröning och
förvaras i Riddarholmskyrkan.
Riksbanken, Sveriges
riksbank, är Sveriges
centralbank. Som sådan åtnjuter den
exklusivt sedelmonopol, vilket ger
den den ojämförligt största delen
av dess rörelsekapital. Dess
viktigaste funktioner i övrigt äro
att i allm. och särskilt vid
ekonomiska kriser utgöra ett stöd för
övriga banker, vilka också i stor
utsträckning anlita dess kredit,
huvudsaki. genom rediskontering,
att med sitt diskonto
upprätthålla jämvikten mellan tillgång
och efterfrågan på
kapitalmarknaden samt penningvärdets
guldparitet (jfr Diskont sp. 364).
— Historik. R. är världens äldsta
nu existerande bank; den går
tillbaka på en 1656 av P a 1 m
-struch (se d. o.) grundad,
sedelutgivande privatbank, som vid
dess övertagande av staten (1668)
ställdes under ständernas
överinseende (Riksens ständers bank),
enär man fruktade, att ett
kungligt förmynderskap lättare skulle
föranleda, att dess tillgångar
to-ges i anspråk för statsfinansiella
ändamål. Sedelutgivningen
återupptogs i olika former under
och efter Stora nordiska kriget
(transportsedlarna). Under
perioderna 1745—76, 1810—34, 1914—
16 och 1920—24 voro sedlarna
oinlösliga. R:s huvudsakliga
insats låg länge på
penningväsendets område; dess bankmässiga
stöd åt näringslivet var ganska
obetydligt, främst beroende på
att den ända till 1800 saknade
rätt att ge lån mot
namnsäkerhet; verklig centralbank blev R.
först 1893, då den erhöll rätt till
rediskontering av växlar. 12 maj
1897 antogs lagen om Sveriges
Riksbank, som bl. a. från 1904
tillförsäkrade den dess
sedelmonopol. — Denna lag jämte senare
tillägg samt reglemente för R:s
styrelse och förvaltning 1924
reglera R:s nuv. verksamhet.
Grundfonden utgör 50 mill. kr.;
reservfonden 12,5 mill. kr. Guldkassan,
som minst skall uppgå till 75
mill. kr., utgjorde aug. 1926 220
mill. kr. De utelöpande sedlarnas
värde uppgick samtidigt till 500
mill. kr. I fråga om sedeltäckning
tillämpas blandat kvot- och
kon-tingenteringssystem, i det värdet
av utelöpande sedlar får uppgå
till dubbla guldkassan samt 125
mill. kr. därutöver. Vid.
erfordras för den del av sedelstocken,
som ej har metallisk täckning,
s. k. supplementär täckning,
bestående av vissa lätt realiserbara
värdepapper m. m. R:s rörelse i
övrigt omfattar bl. a.: köp och
försäljning av guld, silver och
utländsk valuta (även växlar)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
