Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksbanken - Riksbibliotekarie - Riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1145
Riksbibliotekarie—Riksdag
1146
samt av svenska obligationer och
vissa utländska statspapper,
utlåning i form av diskontering av
accepterade inom 6 mån.
betalbara växlar, lån på högst 6
mån. med förbindelse och pant
i värdepapper L varor samt
beviljande av kassakreditiv på
högst 12 mån. R. sätter även
de normgivande växelkurserna å
utländska valutor. Ur en särskild
”avbetalningsfond” (f. n. 37 %
mill. kr.) äger R. dessutom rätt
bevilja lån på högst 7 % år. Då
R. med vissa oväsentliga
undantag ej äger gottgöra ränta å
insättningar, är dess inlåning från
allmänheten obetydlig. Däremot
hade R. aug. 1926 över 70 mill.
kr. innestående av statsmedel.
Sådana är R. skyldig att
mottaga och förvalta samt därav
verkställa utbetalningar. Till
tjänst för vissa privatbanker
håller R. clearingkontor i Sthlm
och Göteborg, vilkas omsättning
aug. 1926 utgjorde nära l,50ü
mill. kr. — Förvaltning. Till
skillnad från de flesta utländska
centralbanker äges R. uteslutande
av staten; fullständigt enastående
är, att den helt står under
riksdagens förvaltning. Denna utövas
genom sju bankofullmäktige, av
vilka riksdagen genom elektorer
väljer sex, medan K. M:t utser en,
som är ordf. Dessa välja mellan
sig (ordf, är dock ej valbar) en
förste och två andre deputerade,
som utgöra R: s egentliga
styrelse. Den kontrollerande
myndigheten utövas genom riksdagens
bankoutskott samt 12 revisorer,
av vilka vardera kammaren utser
6. — Förutom huvudkontoret i
Sthlm har R. 25 avdelningskontor.
— R. hade före 1680 sina lokaler i
Oxenstiernska palatset vid
Stor-kyrkobrinken, 1680—1906 i eget
hus vid Järntorget, u,ppfört av
Nik. Tessin d. ä. Det nya
riks-bankshuset är uppfört i samband
med riksdagshuset (se d. o.).
Riksbibliotekarie, titel på
chefen för Kungl. Biblioteket.
Riksdag, sedan 1866
benämning på såväl folkrepresentationen
i Sverige som på dess årliga
sammanträde,
riksdagsses-s i o’ n. Tidigare (från 1544) var
R., omväxlande med herredag
och riksmöte, endast namnet på
representationens, riksens
ständers, sammanträde. — k a l o c h
valbarhet. R. är delad i
två kamrar, båda utsedda av
folket, den första genom indirekta,
den andra genom direkta val, med
allmän och lika rösträtt samt
proportionell valmetod (se
Proportionella val).
Valperioden är till första kammaren
(F. K.) 8 år, till andra (A. K.)
4 år, i båda fallen räknad från
1 jan. året näst efter valet. Vid
ersättarval samt vid
riksdagsupp-lösning gäller mandatet blott för
återstoden av perioden. Båda
kamrarna äro likställda, men vid
gemensam votering kommer A. K.
att genom sitt högre
medlemsantal få större inflytande. Första
kammaren består v 150 led.,
valda av landstingen och de städer,
som icke deltaga i dessa (Sthlm,
Göteborg, Malmö, Norrxöping,
Gävle, Hälsingborg). För valet
utse nämnda städer särskilda
elektorer, varvid rösträtten,
liksom vid landstingsmannaval, är
inskränkt till väljare, som året
förut fyllt 27 år. Elektorerna
utses liksom landstingsmännen för
4 år och med proportionella val;
deras antal är i Sthlm och
Göteborg lika med antalet
stadsfullmäktige (100 och 60), men eljest
utses en elektor (liksom en
landstingsman) för varje påbörjat
5,000-tal inv. i valkretsen. För
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
