Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1149
Riksdag
1150
nen (se Statsreglering).
Trontalet förebådar tillika i stora
drag de förslag, som regeringen
ämnar förelägga riksdagen;
stats-verkspropositionens remiss (se d.
o.) till statsutskottet brukar
föranleda en längre s. k.
remissdebatt. Frän R: s
öppnande räknas den tid, inom vilken
de viktigaste utskotten skola
tillsättas samt motioner och
propositioner avgivas. — R:s
arbetsför m e r äro i olikhet mot andra
parlaments in i de minsta detaljer
bestämda genom grundlag och
konstitutionella stadgar: alla
propositioner och motioner
förut-behandlas i utskott (se vid.
d. o.) ; alla de viktigare
utskotten, de ständiga och särskilda,
äro gemensamma, tillsatta med
hälften frän vardera kammaren;
alla viktigare betänkanden, d. v. s.
de gemensamma utskottens, skola
behandlas samtidigt i båda
kamrarna, endast betänkanden från
de av var kammare för sig
tillsatta tillfälliga utskotten
behandlas successivt; vissa ständiga
utskott äga i särskilda fall initiativ
och rätt att besluta med R:s
makt. Utskottsval ske
proportionellt. Kamrarna tillsätta även en
rad gemensamma delegationer för
val av vissa förtroendemän 1. för
andra uppgifter: opinions- och
ut-rikesnämnderna (se dessa ord),
talmanskonferens m. fl. Kallelse
till sammanträde, plenum,
utfärdas av talmannen, som
le-dei- förhandlingarna och svarar
för ordningen; själv saknai’ han
både yttrande-, motions- och
rösträtt. Talmän och vice talmän
jämte tre från vardera kammaren
valda ledamöter samlas vid behov
till rådplägning om frågor rör.
riksdagsarbetets ledning och rätta
gång (t al man s k onf e r e’ n
-sen) ; kamrarnas sekreterare böra
därvid vara tillstädes, utskottens
ordf, och kanslideputerade kunna
tillkallas. I konungens närvaro
få kamrarna icke överlägga 1.
besluta. Statsråd äga
yttranderätt i båda kamrarna; äro de
riksdagsmän, äga de rösträtt i
sin kammare. Yttranderätten är
obegränsad. Rätt att väcka
förslag tillkommer K. M:t
(proposition), enskild
riksdagsman (mot i o’n) och i vissa fall
ständigt utskott (m e m o r i a’ 1).
Proposition 1. motion remitteras
till utskott i F. K. i regel
omedelbart, i A. K. eftei-
bordläggning. Utskottsbetänkande
behandlas i kamrarna efter två
bordläggningar. Vid ärendes avgörande i
kammaren framställer talmannen
proposition på alla
grundlagsen-liga yrkanden. Påfordras härvid
votering, sker den öppet, genom
uppresning 1. namnupprop.
Stanna kamrarna i olika beslut i
frågor, som behandlats av gemensamt
utskott, skall detta inkomma med
förslag till sammanjämkning;
enas kamrarna icke härom,
förfaller frågan, därest den ej tillhör
de frågor (bevillning,
statsreglering, riksbankens och
riksgälds-kontorets förvaltning och
styrelse), som i dylikt fall skola
avgöras genom gemensam votering.
Denna består uti en ny
omröstning i vardera kammaren för
sig och sammanräkning av
rösterna från båda. Vid olika beslut i
frågor, som beretts i tillfälligt
utskott, förfaller frågan, därest
enighet ej vinnes, sedan saken två
gånger förevarit i vardera
kammaren. Om beslut i
grundlagsfrågor se Grundlag. R:s
förhandlingar äro offentliga (sedan 1830)
men kunna hållas inom lyckta
dörrar, då K. M:t i någon fråga
om Sveriges utrikespolitik 1. i
annat ärende av större allmänt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
