Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksgäldskontoret - Riksheraldiker - Rikshistoriograf - Rikshovmästare - Rikshuvudbok - Rikshövitman - Rikskansler - Rikslikare - Riksmarskalk - Riksmuseet - Riksmål - Riksomedelbar - Riksriddare - Riksråd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1167
Riksheraldiker—Riksråd
1168
statsskulden. I spetsen för
detsamma stå 7
riksgäldsfull-mäktige, valda av riksdagen
genom 48 valmän, 24 från vardera
kammaren. Ordf, väljes särskilt.
Av de övriga skola två årligen
avgå. — R. skall gälda kostnaden
för riksdag, kyrkomöte och
statsrevision samt för J. O. och M. O.,
vartill medel dock erhållas från
statskontoret. På R. anvisas
också kreditiven. Medel erhåller R.
genom statsverkets dit
överlämnade behållning, genom anslag och
framför allt genom lån
(statsobligationer). — Sin äldsta förebild
har R. i Riksens ständers
kontor, som tillsattes efter
Karl XTT:s död 1719 för
statsskuldens likvidering. Detta kontor
upphörde 1765, då göromålen
överflyttades till statskontoret.
1777 särskildes åter statsskuldens
förvaltning genom inrättandet av
en Riksgäldsdirektion.
Då förvaltningen 1789 åter lades
under ständerna, inrättades det
nuv. R.
RiksheraTdiker, ämbetsman
under ecklesiastikdepartementet
med åliggande att uppgöra
förslag till vapen för dem, som
upphöjas i adligt, friherrligt och
grev-ligt stånd, samt för nya städer
och samhällen, ävensom förslag
till stadsvapen, sigill och
stämplar m. m. Alla vapen som
offentligen anbringas skola vara av R.
granskade och godkända. Vid
Riksheraldikerämbetet
är anställd en sekreterare.
Rikshistoriograf, i flera
länder titel på statens officielle
historieskrivare. I Sverige tillsattes
från 1600-t. till 1834 en 1. flera R.
Rikshovmästare, fordom i flera
länder en hög ämbetsman. I
Danmark var R. från 1400-t. till 1660
rikets främste ämbetsman med
uppgift särskilt att handha
stats
finanserna. R. förekom på
1400-och 1500-t. i Sverige, där ämbetet
tidvis synes ha ersatt drotsens.
Jfr Major do mus.
Rikshuvudbok, utvisande
statsverkets samtliga tillgångar,
inkomster och utgifter, skall för
varje budgetår uppgöras av
riks-räken skapsverket.
Rikshövitsman, se
Riksföreståndare.
Rikskansler, hög ämbetstitel i
olika länder, fordom i Sverige
(se Kansli sp. 518 f.) och i
Ryssland, där den tillfälligt
utdelades ss. hederstitel från Peter T:s
tid; i Tyska riket titel för främste
ministern inom riksregeringen.
Rikslikare, se
Metersystemet.
Riksmarskalk, se Hov sp. 948.
Riksmuseet, se
Naturhistoriska riksmuseet.
Riksmål, se Norska
språket sp. 1058 ff.
Riksomedelbar, i m m e d i a’ t
(av lat. immedia’tus, omedelbar)
benämndes i Tysk-romerska riket
dels sådan besittning, som
betraktades som län direkt under
kejsaren, dels även härskaren
över sådant län.
Riksriddare (ty. Reichsritter),
riksomedelbara riddare i det
Tysk-romerska riket. R. hade
vissa överhöghetsrätter å sina
gods. De bildade ett i tre kretsar
indelat riksridderskap.
Riksråd, i Sverige, Danmark
och Norge fordom benämning på
en mindre församling av stormän,
senare adelsmän, vilken bistod
konungen i riksstyrelsen; även
titel för de enskilda
medlemmarna av denna församling.
Liknande institutioner, ofta med
besläktade namn, ha funnits i
de flesta länder. Titeln
concilia’-rius, rådsherre, förekommer i
Sverige första gången 1225 men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
