Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksvapen - Riksvärnet - Riksämbetsman - Riksäpple - Riktad mottagning - Rikthyvel - Riktinrättning - Riktmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1179
Riksvärnet—Riktmedel
1180
get och Kalmarkriget. I freden i
Knäred 1613 medgavs danske
konungen rätt att behålla
trekro-norsvapnet i ettsidofält. — Norges
vapen insattes först av Karl
Knutsson i dennes rikssköld och
fanns under unionstiden 1814—•
1905 i ett av huvudsköldens fält.
— Så som Karl Knutsson bildade
riksskölden, har den i huvudsak
bibehållit sig (jfr fig. 2 och 7).
Huvudsköldens kors, som är
gyllene, hai‘ nu utböjda armar. På
skölden vilar en kunglig krona,
och kring densamma hänga
Sera-fimerordens insignier; skölden
står på ett postament och hålles
av tvenne krönta, gyllene lejon.
Vapnet omges av ett
hermelins-fodrat vapentält av purpur under
kunglig krona. Stora R. kan dock
brukas utan dessa prydnader. —
Stora R. är även konungens
vapen. — På lilla R. (fig. 8)
användes även en kunglig krona och
kring skölden Serafimerordens
insignier. — R. är fastställt
genom Lagen om rikets vapen av
den 15 maj 1908.
Riksvärnet (ty. Reichswehr),
se Tyskland. Försvarsväsen.
Riksämbetsmän, under
1500-och 1600-t. benämning på rikets
högsta dignitärer, främst de
femhöga R.: riksdrotsen,
rikskanslern, rik
smarsken, riksamiralen och
riksskattmästare n. Enl.
1634 års R. F. skulle dessa ss.
chefer för var sitt kollegium vara
centralförvaltningens ledande
krafter samt under regents
minderårighet fungera som
förmyndarregering. Andra i 1634 års R. F.
omtalade R. äro
riksmarskalken, rikstygmästa-ren (chefen för artilleriet), riks
-stallmästaren samt
riksjägmästaren.
Riksäpple, glob, omgiven av ett
ring- och ett bygelformigt beslag
samt upptill försedd med ett kors.
Globen är av gammalt en
maktsymbol ; de romerska kej sarna
försågo den med segergudinnans bild,
av de bysantinska kejsarna utbytt
mot korset. Jfr Regalier.
Riktad mottagning, Riktad
sändning, se Telegrafi.
Rikthyvel, arbetsmaskin för
hyvling, riktning, av trä;
består av ett plan av gjutjärn, i
vilket en rundkutter med ett flertal
stål roterar.
Riktinrättning,
sammanfattande beteckning för de
lavet-tagedelar, medelst vilka ett
eldrör bibringas avsedda höjd- och
sidlägen (jfr Riktmedel). Vid
äldre artilleripjäser fanns blott
höjdriktinrättning (i sin
enklaste form blott kilar), medan
sidriktningen verkställdes genom
hela pjäsens sidvridning
(”svans-ning”). Moderna artilleripjäser
äro försedda med en
sidriktin-rättning, möjliggörande viss
sidriktning inom lavettaget utan
detsammas rubbning.
Riktmedel, varmed riktning
utföres, utgöras vid
handeldva-pen och kulsprutor vanl. av
en avståndsgraderad s i k t r a m
med en å denna rörlig löpare,
försedd med en s i k t s k å r a,
samt ett korn. Vid riktningen
skola ögat, siktskåran, kornet och
riktpunkten ligga i rät linje. Vid
vapen för precisionsskjutning
har i viss omfattning ett
kikarsikte börjat införas. Detta
består av en tub, försedd med
hårkors, vars mitt vid riktningen
skall sammanfalla med den
förstorade bilden av målet. Å
jaktvapen för kula ersättes siktramen
ofta med ett enkelt sikte med
siktskåra, å hagelbössor bortfaller
i regel siktet alldeles och ersättes
med en spång, löpande längs 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
