Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riktmedel - Riktningskroppar - Rilke, Rainer Maria - Rim - Rim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1181
Riktningskroppar—Rim
1182
mellan piporna. — Vid
artilleri-pjäser utgöras R. av ett särskilt
riktinstrument, där dels
längdaxeln hos ett vattenpass (b), dels
ett kikarsiktes (d) optiska axel
genom olika skalor (a, resp, a och
c) ges erforderliga höjd- och
sidvinklar i förhållande till
eldröret, varigenom detta kan ges
en viss inställning i höjd-
(höjdriktning) och i sidled
(sidriktning). Instrumentet inställes
med hänsyn till avståndet, målets
höjd över 1. under pjäsen, pjäsens
lutning i sidled (marklutning)
m. m. (det sista med hjälp av
vattenpasset e). För projektilens
avdrift sker i regel inom
instrumentet automatisk korrektion.
Vid direkt riktning inriktas
kikarsiktets optiska axel genom
höjd- och sidriktinrättningarna
mot målet, varvid eldrörets läge
i förhållande till den optiska
axeln bibehålies. Vid indirekt
riktning ställes genom
höjdrikt-inrättningen vattenpasset
horisontellt, varvid eldröret
erhåller önskat höjdläge. För
sidriktning kan kärnlinjen genom
sid-vinkelskalorna (c) ges beräknad
inställning i förhållande till en
s. k. hjälpriktpunkt, fritt
vald i terrängen, 1. med tillhjälp
av ett i närheten uppställt
kom-passvinkelmätningsinstrument inställas i en viss vinkel till nord—
sydlinjen. Inom vissa lavettage
verkställes sidriktning i
förhållande till en fast sidskala.
Indirekt riktning är numera det
vanligaste. Å äldre riktinstrument
ersättes kikarsiktet stundom av en
k o 11 i m a t ö’ r, ett
hårkorsför-sett glasprisma, genom vilket
målet betraktas utan förstoring.
Riktningskroppar, se C e 11 sp.
1127.
Ri’lke, Rainer Maria, f.
1875, österrikisk författare. R.
Riktinstrument till svensk fälthaubits.
a avstånds- och gradskalor för
höjdriktning, h vattenpass för höjdriktning,
c vinkelskalor för sidriktning, d
kikarsikte, e vattenpass för instrumentets
inställning i lodled.
har bl. a. utgivit diktsamlingar
(Das Stundenbuch, 1906), de
reli-giöst-filosofiska berättelserna
Ge-schichten vom lieben Gott (1900;
Hörsägner om den gode Guden,
1918) och romanen Die
Aufzeich-nungen des Malte Laurids Brigge
(1910), i vilka han framträder
som en kontemplativ mystiker.
Rim, se Rimfrost.
Rim, ett poetiskt
verkningsme-del av akustisk art, bestående i
upprepning av samma ljudgrupp
enl. bestämda regler. Som arter
av R. har man alltså att betrakta
allitteration och
assonans (se dessa ord), men
termen användes i egentlig mening
om slutrimmet, då de
identiska ljudgrupperna placeras vid
slutet av versraden och rimmet
sträcker sig åtminstone från och
med den sista starktoniga
vokalen i raden. Fullgoda R. äro t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
