Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Roma, på Gotland - Roma aeterna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1275
Roma aeterna—Roman
1276
Roma klosterkyrka.
ländska godsen måste 1519
avträdas till Kristian II. Klostret
indrogs senast 1531. Ståtliga ruiner
finnas kvar av klosterkyrkan, en
av välhuggen kalksten uppförd
treskeppig anläggning,
tillhörande samma av franska förebilder
beroende typ som Nydala och
Alvastra klosterkyrkor. Av de
övriga klosterbyggnaderna återstå
blott obetydliga rester. — 3.
Station i R. 1 vid Gotlands,
Klinte-hamn—R. och Slite—R.
järnvägar. Råsockerfabrik (äg. Svenska
Sockerfabriks a. b.).
Ro’ma aete’rna, lat., ”det
eviga Rom”, citat från Tibullus.
Romagna [-ma’nnja], gammalt
namn på trakten kring Ravenna i
övre Italien (Emilien). R.
tillhörde till 1860 Kyrkostaten och
utgjorde huvuddelen av Exarkatet.
Romains [-mä’ij], J u 1 e s, f.
1885, fransk författare. R. har
utgivit skådespel (Knock, 1923;
uppf. i Sthlm 1924; Le dictateur,
1926), diktsamlingar (bl. a. La
vie unanime, 1908) och romaner
(bl. a. Mort de quelqu’un, 1911;
Någon är död, 1925; Les copains,
1913; De sju stallbröderna,
1919). I dessa arbeten, som
samtidigt utmärkas av en frisk och
fantasifull skildringskonst och ett
filosofiskt-sociologiskt
idéinnehåll, framträder han som den
främste representanten för den
mot individualismen
opponerande ”unanimismen”, en riktning,
som gör gällande, att den enskilde
främst har betydelse ss. en del av
massan.
Roma’n (fr. roman), hos de
romanska folken under medeltiden
benämning på varje berättelse av
världsligt innehåll, som var
skriven på romanskt språk (därav
namnet) och icke på latin. I
modernt språkbruk betecknar R. en
längre berättelse på prosa. —
Tidiga exempel på R. finnas hos
åtskilliga utomeuropeiska folk, hos
japanerna från slutet av 1000-t.,
hos kineserna från 1200-t. etc. Om
uppkomsten av den europeiska R.,
vilken framträder redan under
hellenistisk tid, ha långvariga
diskussioner förts; enl. E. Rohde
har den uppstått genom en
förening av den erotiska
lokalsägnen och skepparsagan samt
utvecklats under påverkan av
kejsartidens retorik. De äldsta R.
från senare tid äro de från
1100- och 1200-t. härrörande
franska
riddarromaner-n a. På 1500- och 1600-t. blomstra
herde romanen (se H e r
-d e d i k t sp. 670) och den
pikareska romanen (se
d. o.), medan under 1700-t. R.
får ett av sina främsta uttryck i
den engelska famil je- och
sederomanen. Under 1800-t.
blir R. en av de mest populära
litterära konstformerna och når
framför allt med realismen och
naturalismen (jfr d. o. sp. 657)
en storartad blomstring samt ger
uttryck åt det moderna
samhällslivet i dess skilda former,
samtidigt som den får en allt
starkare psykologisk prägel.
Roman, Johan H e 1 m i c h,
f. 1694, d. 1758, tonsättare, kallad
”svenska musikens fader”,
an
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
