Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Roman de la rose ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1277
Roman de la rose—Romanones
1278
ställd 1711 i hovkapellet, där han
1729 blev kapellmästare. R.
studerade i England 1714—20 och blev
efter hemkomsten den erkänt
främste ledaren av Sthlms
konsertliv, tonsatte i en stil, som
påverkats av Händel, bl. a. en större
svit för orkester,
Drottningsholms-musik (delvis ånyo uppförd 1921),
13 symfonier, kammarmusik samt
ett större antal vokalverk
(kantater, den svenska mässan, Davids
psalmer m. m.).
Roman de la rose
ma’g do
la råsj, Romanen om rosen, se
Fransk litteratur sp. 592.
Roma’ner, detsamma som [-räto-romaner (se d. o.)3 ofta även
liktydigt med romanska folk.
Romanes [råome’jnis], George
John, f. 1848, d. 1894, engelsk
naturforskare och filosof,
framstående representant för den
jämförande psykologin på
utvecklingslärans grundval. Som filosof
hyllade R. en panteistisk
utveck-lingsmetafysik men anslöt sig
under sina sista år till teismens
ståndpunkt, som han förut ägnat
en kritisk granskning.
Romane’sk (fr. romanesque),
romanliknande; med karaktär av
förytligad, förgrovad romantik.
Ro’mani, r o’ m m a n i (av rom,
se Zigenare), zi genar språket,
till ursprunget ett nyindiskt, med
sanskrit besläktat språk, delat i
en mängd munarter, av vilka var
och en tagit starka intryck av
språket i de länder, vilka
zigenarna slagit sig ned i 1.
genomvandrat. —- Det idiom, de svenska
tattarna (se d. o.) använda, är
ett slags försvenskat R. Jfr
M o n s i n g.
Romånia, se Rumänien.
Roma’nia, en 1872 av G. Paris
och P. Meyer grundad tidskrift,
ägnad studiet av romanska språk
och romansk litteratur.
Romanise’ra, göra romansk.
Romani’sm, romansk
språkegendomlighet (i icke-romanska
språk). — Romani’ st, person,
som studerar romanska språk 1.
romansk kultur; anhängare av en
historisk forskarriktning under
förra hälften av 1800-t., som
betonade det romerska inflytandets
övervägande betydelse för
Europas historiska utveckling.
Romani’ster, en skola inom
det flamländska måleriet under
1500-t:s senare hälft, bestående av
i Italien, företrädesvis Rom,
utbildade konstnärer, vilka 1572
sam-manslöto sig till ”det
romanistis-ka brödraskapet”. Se vid. F 1 a m
-ländskkonstsp. 116.
Roma’no, G i u 1 i o, f. 1492,
d. 1546, italiensk målare och
arkitekt. R. var en av Rafaels
främsta lärjungar och
medhjälpare men samtidigt en konstnär av
självständig hållning. Utom
oljemålningar utförde han flera
freskoserier. Märkligast äro hans
om barocken varslande målningar
i det av R. byggda Palazzo del Te
i Man tua (se ill. till d. o.). Han
byggde även hertigliga palatset
där och fullbordade efter Rafaels
planer Villa Madama i Rom.
Romanones [-nå’nes], Älvar o
de Figueroa y Torres, greve
de R., f. 1864, spansk liberal
politiker. Efter att ha beklätt flera
ministerposter blev R. 1910
deputeradekammarens talman och var
1912 chef för en liberal ministär.
Av hänsyn till folkopinionen förde
R. ss. konseljpresident 1915—17
trots sina ententesympatier
neutralitetspolitik. Han var dec. 1918
—april 1919 ånyo konseljpresident
och tillhörde ss. justitieminister
den ministär, som 1923 störtades
av Primo de Riveras (se d. o.)
militärdirektorium. Starkt
oppositionell mot detta, har R. verkat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
