Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romansk stil ... - Romerska riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1283
Romarbrevet—Romerska riket
1284
Romarbrevet, ett av Paulus’
brev i N. T., skrivet till
församlingen i Rom sannol. vintern 57
—58, under Paulus’ sista vistelse
i Grekland, för att förbereda ett
personligt besök av aposteln i Rom,
vilket enl. hans beräkning skall
äga rum i samband med en resa
till Spanien (Rom. 15:23 f.). Då
Paulus icke känner församlingen
och trol. befarar misstolkningar
av sitt evangelium, framlägger
han detta i stor utförlighet;
därav R:s starkt läromässiga
karaktär. För Luther fick R. en
särskild betydelse genom sitt
hävdande av rättfärdiggörelsen
genom tron. — Kap. 16 är måhända
urspr. riktat till en annan
församling (Efesos?).
Romare, fem. r omar inn a,
inv. i Rom. R. avsåg i forntiden
även medborgarna i Romerska
riket (se d. o.) 1. åtminstone de
element, huvudsaki. inom rikets
västliga hälft, vilka voro
delaktiga av den romerska kulturen
med latin som kulturspråk.
Romaunsch, se R ä t
oroman s k a.
Romb (grek, ro’mbos, av
re’m-bein, vrida), liksidig, ej
rätvinklig parallellogram.
Rombdodekae’der, se
Kristall sp. 1340.
Ro’mberg [-bärg], Moritz,
f. 1795, d. 1873, prof, i speciell
patologi och terapi i Berlin 1845,
räknas som en av grundarna till
den moderna neurologin.
Rombiska systemet, se
Kristall sp. 1338.
Romboe’der (av romb och grek.
he’dra, yta), grundformen i det
trigonala systemet (se Kristall
sp. 1338).
Rombofd (av romb och grek.
ei’dos, form), parallellogram, som
varken är rätvinklig 1. liksidig.
Rombporfyr, syenjtisk porfyr,
vars strökorn utgöras av kalifält
-spat med rombiskt tvärsnitt.
Förekommer i s. Norge.
Romdahl, Axel, f. 1880,
konsthistoriker, museiman, 1920
prof, vid Göteborgs högskola,
sedan 1906 intendent för Göteborgs
konstmuseum, som han nyordnat.
Han har särskilt visat öppen blick
för den moderna konsten och
verkat för konstens popularisering.
Hans vetenskapliga forskningar
röra bl. a. Linköpings domkyrka.
Tills, med J. Roosval utgav han
1913 Svensk konsthistoria.
Romé de ITsle [-me’ do lil],
Jean Baptiste Louis, f.
1736, d. 1790, fransk mineralog,
en av grundläggarna av den
moderna kristallografin (se d. o.).
Romelanda, socken i Göteb. 1.,
jämte Kareby pastorat i
Göteborgs stift. 1,760 inv.
Romeleåsen, höjdsträckning i
s.v. Skåne, s.ö. om Lund. Högsta
punkt Romeleklint(175 m.).
R., som är en urbergshorst, har
övervägande branta sluttningar
och är skogbeklädd 1. odlad.
Ro’merike, se Akershus 1.
Romerska kampagnan, se
Campagna 1.
Romerska kyrkan, detsamma
som romersk-katolska kyrkan.
Romerska republiken. 1.
Benämning på Romerska riket ss.
republik (509—31 f. Kr.). — 2.
Kyrkostaten under en genom
franskt inflytande tillkommen
re-volutionsregim 1798—1801.
Romerska riket, den forntida
stat, som utvecklades ur
stadsstaten Rom och småningom
utsträckte sitt välde över hela
Me-delhavsvärlden samt Väst- och
Mellan-Europa. Genom sin långa
tillvaro och sitt högt utvecklade
statsliv är R. det kanske mest
imponerande av alla historiens
världsvälden. — Ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
