Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romansk stil ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1281 Romansk stil—Romanäs sanatorium 1282
ar av latinet. Betr, ordförrådet ha
även andra språk bidragit, för
franskan och italienskan särskilt
germanska språk, för spanskan
och portugisiskan även arabiska,
för rumäniskan slaviska språk.
Då latinet länge bibehölls ss. det
litterära kult urspråket, uppträda
de romanska språken först
relativt sent som skriftspråk, tidigast
franskan och provensalskan,
senast rumäniskan. Sardiskan och
italienskan stå närmast
moderspråket, rumäniskan och franskan
ha mest avlägsnat sig därifrån.
Hela antalet av dem, som inom
och utom Europa tala R., uppgår
till mer än 170 mill.
Romansk stil, den konststil,
som härskade under den tidigare
medeltiden. Namnet uppkom
under 1800-t. med hänsyftning på de
romanska folken, som dock lika
litet äro skapare av R. som
germanerna av gotiken, och i modern
konsthistorisk terminologi äro
såväl romansk som gotisk
närmast periodbeteckningar. Den
romanska periodens början räknas
vanl. från omkr. 1000. Den
sammanfaller i n. Europa med
kristendomens införande, medan den i
s. Europa avlöser den fornkristna
konsten. Dess slut sammanfaller
med gotikens (se d. o.) inbrott; i
Tyskland bildar övergångsstilen
(se d. o.) en förmedlare mellan de
båda skedena. Liksom gotiken är
R. främst utbildad inom den
kyrkliga arkitekturen (se
Byggnads-konst sp. 841 ff.), men den visar
inom såväl denna som
bildhuggar-konst, målarkonst och ornamentik
(se dessa ord) en mindre enhetlig
prägel och starkare nationella och
lokala skiftningar än gotiken.
Romanti’k (fr. romantique),
eg. ”förekommande i
(riddar)-romaner”, urspr. beteckning för
medeltidens livs- och
konståskåd
ning, sådan man under
nyromantikens tid uppfattade denna, och
efter vars av svärmisk och
översinnlig mystik präglade ideal
man sökte skapa en ny
”romantisk” diktning, senare såväl för
spee. denna riktning (se
Nyromantik) och dess yttringar
inom litteratur, konst, musik och
vetenskap som för varje konst- 1.
idéströmning, som på liknande
sätt främst talar till känslan och
fantasin. Som estetisk term
innebär R. i överensstämmelse härmed
en motsats till såväl den
form-och förnuftsdyrkande
klassicismen som den verklighetsälskande
realismen (se dessa ord). I sin
vidare betydelse av ett allmänt
livsideal och en däri uttryckt
själsläggning kännetecknas R.
främst av sin avvisande hållning
till den vardagliga verkligheten
och den praktiska nyttan samt
sin åtrå efter sällsamma och
spännande 1. känslofyllda och
svärmiska upplevelser. 1 samband
därmed brukas R. även om
företeelser i livet och naturen, som
framkalla intryck av sådan art.
— R o m a’ n t i k e r, diktare 1.
konstnär, som tolkar romantikens
idéer, person av en drömmande,
fantasirik läggning. —
Roman-t i s e’ r a, ge en romantisk 1.
romanaktig prägel. — Adj.:
roma’ n t i s k.
Romanus Nice’phori,
bysantinsk lärd, som 1631 trädde i
förbindelse med Gustav II Adolf för
att förmå honom till ett
ingripande till förmån för den
grekiskortodoxa kyrkan.
Romanvisa, en ur balladen på
1400-t. utvecklad folkvisa, som
framför allt utmärkes av sin
längd och av ideligen
förekommande äventyr ss. i en roman.
Romanäs sanatorium, se
Lungsotssanatorier.
41. — L e x. IX. Tr. 13. 12. 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
