Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romersk religion - Romersk rätt - Romersk-tyska riket - Romessens - Romfartuna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1313
Romersk rätt—Romfartuna
1314
rikets religioner, som visade sig
vara den mest livskraftiga —
kristendomen.
Romersk rätt, urspr.
beteckning på det rättssystem, som
utbildades i Rom under kejsartiden,
företrädesvis under de första årh.
e. Kr. (den klassiska R.). Detta
rättssystem tillkom till stor del
genom offentliggjorda uttalanden,
s. k. respo’nsa, av praktiserande
jurister i dem underställda
rätts-tvister. De mest berömda bland
dessa voro Pomponius, Mucius
Scaevola (se d. o. 2), Papinianus,
Paulus och Ulpianus. Den
därnäst viktigaste rättskällan voro de
s. k. preto’riska edi’kten, allmänna
rättsregler, som domarna i kraft
av pretorns imperium ålades att
tillämpa. Domarna voro i regel
icke rättsbildade, och deras
dömande verksamhet var därför
inskränkt till en undersökning av de
faktiska förhållandena i varje
särskilt fall. Pretorns befallning,
ediktet, innebar, att om de
faktiska förhållandena befunnos vara
av viss beskaffenhet, svaranden
skulle förpliktas till viss
betalning, men i motsatt fall befrias
från kärandens anspråk. — I
förra hälften av 500-t. e. Kr.
kodifierades rättssystemet under
kej-sar Justinianus’ tid i
Konstanti-nopel, och de romerska juristernas
uttalanden, av vilka denna
kodi-fikation väsentligen består, fingo
då karaktär av lag. Denna
kodi-fikation kallas Co’rpus ju’ris (se
C o r p u s). Med dåtidens ringa
sinne för bevarandet av den
ursprungliga formen var det vanligt
att införa väsentliga ändringar i
moderniserande syfte utan att
strängt skilja mellan vad som
vore att tillskriva de gamla
juristerna och vad icke. Den moderna
forskningen i R. söker därför att
genom filologisk och rättshisto-
risk metod få fram de
ursprungliga texterna. — Det var i denna
form, kallad pande’kträtten efter
de i Corpus juris ingående s. k.
pandekterna, som R. först blev
känd i nyare tid och utövade
ett väsentligt inflytande på den
moderna rättsutvecklingen. Ännu
så sent som 1900 var Corpus
juris exempelvis gällande som
lag i Tyskland i alla sådana
fall, där den inhemska tyska
rätten icke innehöll något särskilt
stadgande. Även i Sverige har R.
utövat ett stort både direkt och
indirekt inflytande, dels genom
den kontinentala rättens allmänna
inverkan på den svenska
rättsutvecklingen, dels genom det
inflytande, som den utländska, länge
i stort sett av R. beroende
juridiska litteraturen, utövat i
Sverige. Även om R. aldrig varit
formellt gällande i Sverige,
utgör den dock en grundval för
det svenska såväl som för snart
sagt alla andra moderna
rättssystem. Den skärpa, med vilken
de romerska juristerna förstodo
att ur mångfalden av skiftande
mänskliga levnadsförhållanden
utvinna det från rättslig synpunkt
väsentliga och gemensamma och
att därav skapa vissa fasta
regler, har varit av grundläggande
betydelse för juridikens
utveckling över huvud taget.
Romersk-tyska riket, se
Tysk-romerska riket.
Romessens [rå’mmäsa’ngs],
se A n a n a s o 1 j a.
Romfartuna, socken i
Väst-manl. L, pastorat i Västerås stift.
1,515 inv. — Kyrkan, en av
Västmanlands ståtligaste landskyrkor,
uppfördes omkr. 1300. Stommen
av det ursprungliga
trätunnval-vet återstår ovan tegelvalven,
som inslogos på 1400-t., då
kyrkan gjordes treskeppig.
42. — L e X. IX. Tr. 14. 12. 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
