Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rostock ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1363
Rostov—Rostsvampar
1364
Rostsvampar. Skålrost på blad av
svalört.
gotisk byggnad med tillsatser i
barockstil. God hamn.
Skepps-byggnads- och annan industri.
Universitet, grundat 1419 (på
1500-t. livligt besökt av svenska
studenter). — Urspr. vendisk
handelsplats, ödelädes R. av Valdemar
den store 1161 men
återuppbyggdes, samtidigt som en tysk
handelsplats anlades. Efter en tids
danskt välde kom R. under
Mecklenburg. Det var den näst Lübeck
främsta vendiska hansestaden och
drev en betydande nordisk handel.
Rosto’v. 1. R. vid Don,
huvudstad i Norra Kaukasus
och kretsen Don, 22 km. från
Asovska sjön. Universitet.
Betydande industri (bl. a.
kaviarberedning) ; god hamn med stor
spannmåls- och fiskexport. 180,000
inv. — 2. R., förr R. v e 1 i’ k i j
(Stora R.), stad i guv.
Jaro-slavl, mell. Ryssland.
Trädgårdsodling; marknader. 17,000 inv.—■
R. uppväxte på 800-t. och var
under medeltiden en av mell.
Rysslands främsta städer.
Ro’stra (lat., snablar),
förstävar å antikens krigsfartyg. Då
sådana tagits som byte av romaren
Duilius (se Puniska krigen
sp. 711) 260 f. Kr., uppsattes de
vid talarstolen på Forum
Romanum, vilken därav erhöll
namnet R.
Roströr, konkretion (se d. o.)
av järnoxidhydrat kring
växtröt-ter i sand och lera.
Rostsvampar, Uredi’neae,
avdelning av Basidiomyce’tes,
kännetecknad av tvärdelade basidier,
p r o m y c e’ 1, vilka alstras vid
groningen av ett slags sporer,
tel eu’ tosporer. Alla R. äro
utpräglade parasiter på andra
växter. Hos de mångformigaste
R. utvecklas (utom ett slags
bildningar av omstridd natur, p y k
-ni’der 1. spermogo’nier)
följande spor slag i
nedannämn-da ordning: a e c i’ d i e r (sing.
a e c i’ d i u m) 1. skålrost (1),
u re’dosporer 1.
sommarsporer (sommarrost) (2)
och teleutosporer 1.
vinter sporer (höstrost) (3).
Andra R. utbilda endast 1 och 3
1. endast 2 och 3, många endast 3.
En del R., vilkas uredosporer 1.
mycelier kunna övervintra,
utbilda uteslutande 1. huvudsaki.
uredosporer. Vissa R. ha alla sporslag
på samma värdväxt 1. på flera nära
besläktade, andra ha aecidier på
en värdväxt, uredo- och
teleuto-formerna på andra, oftast
tillhörande en helt annan
växtfamilj. De förra kallas
autoe’-c i s k a, de senare h e t e r o e’
-ciska (v ä r d v ä x 1 a n d e). —
Många R. förorsaka ekonomiskt
betydande sjukdomar hos
kulturväxter. Våra sädesslag angripas
t. ex. av svartrost (Pucci’nia
gra’minis), som har aecidier på
berberis samt uredo- och
teleutosporer på gräs. Liksom många
andra R. består den av flera
mor-fologiskt lika, men för olika
gräsarter, t. o. m. sorter av samma
sädesslag, specialiserade former.
Den kan i vårt klimat icke
fortleva utan berberis, varför den kan
effektivt bekämpas genom
utrotande av denna buske, vilket
praktiskt visats i Danmark, där
utrot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
