Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rostyta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1365
Rostyta—Rot
1366
ningen enl. lag genomförts. Även
i Sverige finnes en lag (av 1918)
om utrotning av berberis på viss
mark. Icke värdväxlande är g u 1
-rosten (Puccinia gluma’rum),
som framför allt angriper vete
och i Norrland korn; den fortlever
år från år i uredoformen och
bekämpas genom odling av
motståndskraftiga sorter. Andra
vanliga sädesrostarter äro b r un
-rost hos råg (Puccinia
dispe’r-sa) och vete (Puccinia tritici’na)
samt dvärgrost (Puccinia
si’mplex) hos korn, alla tre
värdväxlande men med mer 1. mindre
sällsynt skålrost; de fortleva
oberoende av denna i uredoformen.
Kronrost (Puccinia Lo’lii)
värdväxlar mellan vägtorn och
havre m. fl. gräs. Vinbär m. fl.
Ri’bes-arter angripas av filtrost
(Crona’rtium ribi’cola), som har
aecidier på stamdelar av
Wey-mouth- och cembratall.
”Törska-te” på vanlig tall orsakas av ett
annat aecidium (kallat
Peride’r-mium Pi’ni) ; denna svamp kan
vara värdväxlande [Cronartium
(se vid. d. o.) asclepiade’um] 1.
också leva utan sommar- och
vintersporer. Barrfällning hos
gran framkallas av aecidiestadiet
av skvattr a mrosten
(Chrysomy’xa Le’di) och av den
med endast teleutosporer
utrustade granrosten (Chrysomyxa
Abi’etis). Den mellan tall och asp
värdväxlande Melampso’ra
pini-to’rqua, vridrost, orsakar den
för ungtallar mycket skadliga
”knäckesjukan” (angripna
årsskott böjas 1. knäckas). — I vissa
kaffeodlande länder uppträder
He-milei’a vasta’trix förhärjande (se
Kaffe sp. 390).
Rostyta, se E 1 d n i n g s an
-ordningar sp. 832.
Rosvi’ta, se Hrotsvita.
Rosyth [rå’ssajth], engelsk ör-
Rostsvampar. Fr. v. Vassblad med
höstrost. — Grupp av sommarsporer
(encelliga) jämte en vinterspor (tv&cellig). —
Groende sommarspor. — Groende
vinterspor med promycel.
logshamn i Firth of Forth, 5 km.
v. om Forthbron. Fyra stora
dockor, en undervattensbåthamn.
Rot. Bot. En av högre växters
huvuddelar (jfr Blad, Stam
och Hår). R. skiljer sig från en
stam bl. a. därigenom, att den
icke bär blad 1. blommor, att nya
R. 1. rotgrenar anläggas endogent,
samt genom sin byggnad. R.
förekomma blott hos ormbunksväxter
och fanerogamer (ersättas hos
övriga av rhizoider). Ur fröets
rotanlag, lilIroten, växer plantans
huvudrot fram, vilkens
förgreningar kallas sidorötter. Detta
primära rotsystem avslutar hos
många växter, spec.
monokotyle-doner, tidigt sin tillväxt. Det
fortlever dock och kan stundom
vara av stor betydelse även för
dessa växter, hos vilka emellertid
talrika nya R., birötter,
utvecklas från stammens nedre del.
De senare komma därvid vanl. att
spela huvudrollen. Spec. på äldre
stamdelar anlagda birötter kallas
advent i’vrötter (t. ex.
på rotslående utlöpare). — R.
bära i spetsen vanl. en rot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
