Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rostyta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1367
Rotary club
1368
Rot. T. v. Längdsnitt genom rotspets av
majs. H rotmössa. — T. h. Rothår av
trädgårdskrasse med jordpartiklar.
mössa som skydd vid
framträngandet genom jorden. Bakom
denna följer vanl. en zon med ett
tätt ludd av encelliga rothår
(jfr Hår), vilka häfta vid
jordpartiklarna och uppsuga vatten
och näringsämnen ur
markvätskan. På äldre rotdelar avstötes
överhuden och rothåren, och
korkvävnad utbildas i stället (jfr
Kork). I R. skiljes den yttre
barken från
centralcylindern genom en tunn vävnad,
en d o d e’ rmis. I
centralcylindern ligga radiala kärlsträngar
(jfr Ledningsvävnad). R.
utvecklas vanl. under jorden och
fasthålla växten i denna samt
tjäna vatten- och
näringsupptagan-det. — Pålrot är en
tappfor-mig huvudrot, som ofta är
för-tjockad och då innehåller
upplagsnäring (en sådan R. kallas
ammrot, t. ex. morot). Dylika
knölrötter (böra ej förväxlas
med knölstammar, jfr d. o.) kunna
även vara birötter, ss. hos
O’rchis-arter. Luftrötter utsändas
från ovanjordiska delar, t. ex. hos
många tropiska orkidéer m. fl. De
innehålla vanl. klorofyll. Grova
luftrötter tjänstgöra ofta som
stödje - 1. styltrötter (ss.
hos mangroveträd; se ill. till
d. o.). Om häftrötter se
K I ä 11 e r v ä x t e r. Parasiter
suga näring med sug - 1. s n y
11-r ött er (t. ex. Cuscu’ta-, se ill.
till d. o.). Om andnings
röt
ter se d. o. — R. kunna ofta, spec.
om de såras, frambringa
knoppar, som växa ut till nya skott
och stammar (rotskott),
övergången mellan rot och stam kallas
rothals. — Matem. 1. Se
Ekvation. — 2. n-te R. till ett tal
a är ett tal b, så beskaffat, att
dess n-te dignitet (se Potens)
är lika med a. Detta skrives
n________
b = a. n kallas r o t - i’ n d ex
1. - e x p o n e’ n t, tecknet \/
rotmärke 1. -tecken,
beräkningen av en R. r o t
utdra gn ing. Rotmärke utan
rotindex betecknar kvadratrot (jfr
d. o. och Kubikrot). — Varje
tal har n stycken n-te rötter, av
vilka högst två äro reella (för
reellt positivt a och jämnt n).
Dessa ha då samma numeriska
värde men motsatt tecken. För
reellt negativt a och jämnt n
saknas reella R., för reellt a och udda
n finnes en reell R. med samma
n._
tecken som a. Tecknet yja
betecknar alla n-te R. till a
sammanfattade. — Språkv.
Benämning på den för en grupp av
besläktade ord gemensamma,
outvidgade stammen (se d. o.) utan
varje slags affix. Särskilt
nyttjas termen om en stam, som
anges i det ljudskick den antas ha
haft i det för besläktade språk
(konstruerade) gemensamma
urspråket. I någon utsträckning kan
nog ett språks ord sägas utgöras
av R., vadan dessa icke blott
behöva anses som abstraktioner.
— En enkel R. kan utvidgas genom
s. k. rotdeterminativ, ofta
bestående av en konsonant.
Rotary club [råo’tøri klabb]
(eng., roterande klubb), namn på
urspr. i Amerika och England,
sedan även annorstädes
förekommande klubbar med syfte att
sam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
