Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rullsvansapor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1429
Rullsvansapor—v. Rumford
1430
materialet utspolades, rensköljdes
från finare beståndsdelar och
rullades samt avsattes vid iskanalens
mynning, som vid isens
avsmältning flyttades bakåt, varigenom
de avsatta grusmassorna fingo
form av åsar. R. äro stundom
pärlbandslika, beroende på en av
årstidsväxlingar framkallad
pe-riodicitet i avsmältningen. De
bäst utpräglade åsryggarna äro
bildade under havsytan. När
isälvarna mynnade på land,
spredos sandmassorna mera, och
åsarna blevo lägre och oregelbundnare.
R. ha av gammalt lämnat
förstklassigt väggrus; i många fall
löpa landsvägarna på åskrönen.
Alltid vattenförande, ge de
upphov till rikliga källor och äro
värdefulla vattenreservoarer.
Åtskilliga svenska städer få hela sin
vattenförsörjning från någon R.
Rullsvansapor, Ce’bus, ett
släkte Plattnäsor med smärt
kropp, naket, ofta rynkigt ansikte
och lång, även i spetsen
hårbeklädd gripsvans. N. och mell.
Syd-Amerika, flockvis i träd. Leva av
småfåglar, insekter, växtdelar
m. m. K a p u c i’ n a p a n, Cebus
capucinus, har ljust köttfärgat
ansikte och brun päls. Kroppens
längd c:a 45 cm., svansens c:a 35
Rullsvansapor.
Rumex acetosella (t. v.) och patientia.
cm. Guyana, Brasilien till
Paraguay. Hålles ofta i fångenskap.
Rumboland (av rum, rymlig,
öppen), äldre uppsvenskt namn
för slättbygd, användes spec. om
huvudbygderna av Tiundaland.
RumeTien, R u m i’l i e n, turk.
Rum-ili, ”romarnas land”,
gammal turkisk benämning på mell.
delen av Balkanhalvön, förr en
turkisk provins. Jfr
Öst-Ru-m e 1 i e n.
Ru’mex, växtsläkte (fam.
Po-lygona’ceae), med täta, klaselika
samlingar av sexbladiga,
grönaktiga blommor, samt trekantiga
nötter. Flera arter, bl. a. R.
acetosdlla, berg-, back- 1.
r ö d s y r a, som är allmän på
mager, kalkfattig jord, och R.
cri’spus, krus- 1. rödsyra,
s k r ä p p a, äro besvärliga ogräs
i gräsmark. R. aceto’sa,
ängssyra, är en mer oskyldig
inblandning i ängar och har även,
liksom R. patie’ntia,
patientia 1. engelsk spenat,
odlats i trädgårdar som sallats- och
spenatväxt. Berg- och ängssyra
ha utåt-, resp, bakåtriktade
bas-flikar på bladen. Alla arterna ha
sur smak på grund av halt av surt
kaliumoxalat.
v. Rumford [ro’mmfod],
Ben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
