Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rullsvansapor ... - Rum sjö - Rumskulla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1431
Rumilien—Rumskulla
1432
jamin Thompson, f. 1753,
d. 1814, greve, nordamerikansk
fysiker och politiker. R. trädde
1784 i bayersk statstjänst och
genomförde där stora
socialpolitiska reformer. R., som inom
fysiken särskilt ägnade sig åt
värmeläran, drog av
värmeutvecklingen vid friktion den
slutsatsen, att arbete omvandlades till
värme. Om R:s fotometer se
Foto m e t r i sp. 428.
Rumilien, se R u m e 1 i e n.
Rumja’ntsev. 1. Pjotr
Alek-sandrovitj R., f. 1725, d.
1796, greve, rysk fältmarskalk,
besegrade turkarna 1770 och ledde
fredsunderhandlingarna i
Ku-tjuk-Kainardji 1774. — 2. N i
-kolaj Petrovitj R., f. 1754,
d. 1826, den föreg:s son, greve,
diplomat. Ss. utrikesminister och
rikskansler 1807—12 medverkade
han till krigspolitiken mot
Sverige 1808 och till 1812 års
svenskryska samförståndspolitik.
Rumlaborg, ett på 1360-t.
byggt fäste, varav blott obetydliga
rester återstå, på en höjd nära
Huskvarnaåns utlopp i Vättern.
Det var ännu på 1500-t. säte för
R:s län 1. fögderi.
Rumladdning, i rummet
kontinuerligt fördelad elektrisk
laddning, spec. elektronerna i
mellanrummet mellan elektroderna i
vacuumrör.
Rummet, jämte tiden den
allmänna formen för vår åskådning
av den materiella världen. Den
matematiska vetenskapen om R.
är geometrin. Vid beskrivning av
fysiska processer i R. användes
(utom i relativitetsteorin, se d.
o.) den euklidiska geometrin. —
Rumsproblemet tillhör den
teoretiska filosofins grundfrågor.
Psykologin söker framför allt
klargöra rumsuppfattningens
ursprung (se Rum s å sk å d -
ning). Kunskapsteorin däremot
söker bestämma rumsbegreppets
innebörd. I den äldre filosofin
tänktes rummet i allm. som en
objektiv realitet (så under antiken
och medeltiden samt hos
för-kantska filosofer, ss. Cartesius,
och naturforskare, ss. Newton).
Tendenser i motsatt riktning
framträda hos Hobbes, enl. vilken
rummet som sådant är en fiktion
(phanta’sma) och hos Berkeley,
som utvecklar en subjektiv
rums-teori. Kant löser problemet så, att
han fattar rummet och tiden icke
som bestämningar hos tingen i
sig utan som former för vår
åskådning. Han bestämmer
rummet som ”sinnlighetens subjektiva
betingelse, den enda, under vilken
yttre åskådning är möjlig för oss”.
Rumo’r (av lat. ru’mor),
buller, larm, stoj. —
Rumormäs-t a r e. 1. På 1600-t. innehavare av
militär värdighet. R. ålåg att
ordna marscherande truppers
förläggning samt att beivra och
bestraffa soldaternas förseelser
utanför lägret. — 2. Äldre titel för
tjänsteman för ordningens
upprätthållande bland gästerna vid
svenska brunnsorter; ännu
stundom använd i bet.
brunns-vaktmästare. — 3. Numera vanl.
upptågsmakare, lustigkurre.
Ru’mpning,
landrensning, efter den årliga flottningen
företagen rensning av flottleden
från ilandflutet timmer.
Rumpparlamentet (eng. The
Rump parliament, av rump,
svans, bildlikt ”sista återstod”),
se Långa parlamentet.
Rum sjö (av rum, rymlig). Ett
fartyg säges befinna sig i R., om
det är så långt från land, att
vind-1. kursförändring ej kan bringa
det i fara för land 1. grund.
Rumskulla, socken i Kalmar L,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
