Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rumskulla - Rumsåskådning - Rum vind - Rumäner - Rumänien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1433 Rumsåskådning—Rumänien 1434
jämte Hässleby pastorat i
Linköpings stift. 1,410 inv.
Rumsåskådning. Hos äldre
psykologer betraktades R. i regel
som en avbildning av det
objektiva rummet. I modern psykologi
ha två motsatta teorier uppställts,
den empiristiska, som härleder
R. ur erfarenheten (J. S. Mill,
Ziehen) och den nativistiska, enl.
vilken R. är ursprungligt given i
medvetandet (Külpe).
Förmedlande teorier ha uppställts bl. a. av
Lotze och Wundt. Lotze antar,
att varje sinnesretning
framkallar en särskild biförnimmelse,
”lokaltecken”, som medföljer
huvudförnimmelsen och föranleder
medvetandet till dess
rumssättan-de verksamhet. Wundt härleder
R. ur en ”sammansmältning” av
1) förnimmelser, som bero av den
yttre retningens beskaffenhet, 2)
lokaltecken, 3)
spänningsförnim-melser, som bero av den retade
punktens förhållande till
näthinnans centrum.
Rum vind (av rum, rymlig),
för segling gynnsam vind; vind
akterligare än tvärs. Ett fartyg,
som har R., säges segla r u m
-skot s.
Rumä’ner (av lat. roma’nus,
romare), benämning på det
folkslag, som har Rumäniska språket
(se d. o.) till sitt modersmål. Jfr
Rumänien sp. 1441.
Rumä’nien, R o m å n i a,
konungarike i Europa. 294,244
kvkm. 17,5 mill. inv. (59 per
kvkm.). — Läge och gränser.
Huvuddelar. R. ligger mellan 48°
43’ och 43° 20’ n. br. samt 20°
22’ och 30° 30’ ö. 1. och gränsar i
n. till Tjecko-Slovakiet, Polen och
Ryssland, i ö. till Ryssland och
Svarta havet, i s. till Bulgarien,
i v. till Jugoslavien och Ungern.
Förutom Gamla R. (Stora och
Lilla Valakiet, Moldau och Do-
brodja) omfattar R. områden, som
före världskriget tillhörde
Ryssland (Bessarabien) och
österrike-Ungern (Bukovina samt
Trans-sylvanien med Maramures,
Cri-siana och Banatet). —
Naturförhållanden. Genom Karpaternas ö.
och s.ö. del, Siebenbürgens berg,
delas R. i två huvuddelar. Den i
ö. och s. belägna delen utgöres
övervägande av lågland, som i n.ö.
(Bessarabien och Moldau) bildar
fortsättning av sydryska stäppen
och liksom denna täckes av bördig
lössjord, i s. (Valakiska slätten)
består av flodavlagringar och i
ö. avslutas av ett lågt, delvis
lagunartat kustland. Detta
innesluter Donaus mynningar och
delta och begränsas i s.ö. av
Do-brodjas högplatå. Den v.
huvuddelen sänker sig från
Siebenbürgens berg mot Transsylvanien,
som är starkt kuperat och i v.
begränsas av Biharbergen. V. därom
fram till gränsen av Ungern
omfattar R. en del av pusztan. —
R. genomflytes av Donau, som
delvis bildar gräns mot
Jugoslavien och Bulgarien, dess
vänsterbifloder Jiu, Aluta, Arges,
lalo-mi(a, Sereth och Pruth samt
Theiss’ biflod Mar os. Dnjestr
bildar gränsen mot Ryssland. R.
saknar betydande sjöar. — Klimatet
är utpräglat kontinentalt samt i
förhållande till bredden strängt,
särskilt i bergstrakterna.
Nederbörden uppgår till 500—600 mm.
— Växtvärld. Utanför
stäppområdena (se ovan) finnas skogar med
åtskilliga östeuropeiska, delvis
endemiska träd, ss. lindar, ekar,
barrträd. I Karpaterna växa gran,
ädelgran, bok m. m. Skogsgränsen
ligger här vid c:a 1,700 m. —
Djurvärlden överensstämmer nära
med s. Rysslands. Här må
nämnas gems och murmeldjur i
Karpaterna. — Av befolkningen voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
