Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rumänien - Rumäniska språket - Rumänisk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1447
Rumäniska språket—Rumänisk konst
1448
Rumänisk konst. Katedralen i Curtea
de Arg-es.
vid flera tillfällen ifrågasatts,
men hittills förgäves. Mars 1926
bildades en regering Averescu med
diktatoriska tendenser. Vid
nyvalen i maj tillämpades en ny
vallag, enl. vilken majoritetspartiet
tillerkännes över hälften av
mandaten, vilket i förening med de i
R. brukliga
påtryckningsmetoder-na gentemot väljarna gav en
stark majoritet åt det förut
mycket oansenliga
regeringspartiet (”folkpartiet”).
Rumäniska språket. R. talas,
om man bortser från större 1.
mindre minoriteter av
främmande folk, i hela Rumänien,
dessutom i spridda språköar i s.
Ryssland, Makedonien, Albanien
och n. Grekland -— av inalles
c:a 12 mill. Språket är av
övervägande romansk karaktär men
har genom de slaviska folkens
framträngande fr. o. m.
500-och 600-t. e. Kr. isolerats från
de övriga romanska språken och
starkt uppblandats med slaviska
element, särskilt i fråga om
ordförrådet (inemot % av detta är
slaviskt), vilket även visar
grekiska, turkiska och ungerska
inslag. Best, artikeln, -l, -a (av lat.
iTle, iTla, han, hon, den), är, ss.
t. ex. i nordiska språk, bulgariska
och albanesiska, slutartikel: lup,
varg, Iwpul, vargen, fatå, flicka,
fata, flickan; den saknas, i
motsats till vad fallet är i andra
romanska språk, efter de flesta
prepositioner (Banatul, Banatet,
men in Banat, i Banatet). —
Frågan om R:s urhem och äldsta
utveckling är ej fullt utredd.
Enl. en obevisad teori skulle det
först ha utbildats s. om Donau.
Häremot talar, att det rumäniska
folket ännu i dag bebor området
för den romerska provinsen
Da-cien (se d. o.), som trots sitt ö.
läge genom romersk kolonisering
fick latinsk kultur. De slående
och delvis mycket gamla
överensstämmelserna mellan rumäniskan
och albanesiskan (t. ex. i
behandlingen av det gemensamma
latinska ordförrådet), som
åberopats ss. stöd för teorin om R:s
sydliga ursprung, kunna
förklaras på annat sätt.
Rumänisk konst. R. behärskas
liksom konsten i det övriga
Balkan av bysantinska stilinflytelser,
som fortleva långt fram i nyare
tid. Den kyrkliga arkitekturen
har sin blomstringstid på 1400—
1600-t. Den vanligaste kyrkotypen
är korskupolkyrkan, som fått sin
rikaste och originellaste
utbildning i katedralen i Curtea de
Arges, Stora Valakiet (1511—20),
där kupolerna vila på höga
tamburer, erinrande om rysk
arkitektur. Fasadornamentiken är ofta
mycket rik; ett praktfullt
exempel erbjuder De tre hierarkernas
kyrka i Jassy (1635).
Interiördekorationen utgöres främst av
fresker, de mest betydande i
klostret i Hurezi (1600-t.),
vilka i sin schematiska figurstil
direkt fortsätta det bysantinska
måleriet. I ikoner och ikonostaser
samt kyrkliga kultredskap har R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
