Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rumänisk konst - Rumänisk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1449
Rumänisk litteratur
1450
frambragt alster av hög
konstskicklighet. I nyare tid har R.
trätt i närmare förbindelse med
den västeuropeiska konsten och
äger iNicolaeGrigorescu
(f. 1838, d. 1907) en betydande,
av Barbizonskolan påverkad
målare. — En särställning intar
allmogekonsten, som särskilt på
det textila området nått en hög
utveckling.
Rumänisk litteratur. Den
äldsta R. har utvecklats i den
grekisk-bysantinska kulturkretsen
och är avfattad på
kyrkosla-viskt språk och alfabet; detta
senare användes i litteraturen,
långt sedan rumäniskan fr. o. m.
1400-t. så småningom höjt sig till
rangen av skriftspråk, ända till
mitten av 1800-t. Först på
1500-och 1600-t. når den västerländska
odlingen långsamt och på olika
vägar Donaufurstendömena,
tidigast från Italien över den
grekiska övärlden, senare, under
1700-t., även från Frankrike
genom rumäner av grekisk
härkomst 1. över Österrike och Wien,
dessutom tidigt över Polen och
genom den unierade
grekiskkatolska kyrkan i
Transsylva-nien. — Den rumäniska
folkpoesin, som upptecknats först i våra
dagar, förskriver sig delvis ända
från 1400- och 1500-t. Den
episka, som besjunger legendariska
typer, men framför allt nationella
historiska personer, visar nära
frändskap med den serbiska
folkdikten, som i sin tur synes röja
påverkan av den västerländska
medeltidslitteraturen; en del av
dess ämnen äro gemensamma för
alla Balkanfolk. Den lyriska
folkdiktningen, ”doine”,
karaktäriseras ss. epiken av få men
uttrycksfulla stilmedel, av instinktiv
retorik och en nedärvd fond av
mnemotekniska vändningar, rim
Rumänisk konst. Fresk i klostret Hurezi.
och assonanser och är likaledes
knappast av folkligt ursprung.—
Den moderna rumäniska
skönlitteraturen har först fr. o. m. början 1.
mitten av förra årh., sedan
medvetandet om det rumäniska folkets
latinska härkomst väckts till liv,
börjat utveckla sig till en
verkligt betydande höjd. Den har
sina rötter dels i den inhemska
folkdiktningen, dels i
västerlandets, framför allt Frankrikes,
litteratur; föreningen av båda
fullbordas genom de stora diktarna
V. Alecsandri (f. 1821, d.
1890) och M. E m i n e s c u
(se d. o.), Rumäniens störste
skald. Den främste av Eminescus
många efterföljare var A. V 1 a
-huta (f- 1858, d. 1919), medan
G. Cosbuc (f. 1866, d. 1918),
bondeklassens diktare, och
dramatikern och novellisten I. L. C a
-ragiale (f. 1853, d. 1912)
företrädde en mera realistisk riktning,
och politikern och folktalaren
B. Delavrancea (f. 1858, d.
1918) gick egna vägar inom
novel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
