Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runkelstein ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1463
Runor—Runsten
1464
Fr. v. Runsten med äldre runraden (Möjebro, Uppland). — Runsten vid
Jarla-bankes bro (Uppland). — Runsten i Värfrukyrka skn (Uppland).
från Vadstena (från 400-t.), som
runt kanten bär runraden jämte
två ord. När med tiden
runalfa-betet miste en del tecken, blev
det nödvändigt att reformera det.
Antagl. på 700-t. inskränktes
antalet R. från 24 till 16.
Härigenom uppkom den 16-typiga s. k.
yngre futarken med
varianterna den svensk-norska
runraden (använd t. ex. på
Rökstenen) samt den danska,
som på 1000-t. blev förhärskande
i Norden. Inskrifter, skrivna med
dessa s. k. yngre R., träffas så
långt som vikingarna nådde, från
s. Ryssland och Peiraieus till
London, ön Man och Grönland.
Möjligtvis efter angelsachsisk
förebild infördes på 900-t. i Danmark
tecken för y och en del andra
ljud, som förut saknade
beteckning; härigenom tillkommo de
s. k. stungna runorna, som
utbredde sig över hela Norden på
1000-t. Ännu på 1300-t. läste
allmogen runskrift men ej latinsk
skrift. Jfr Runsten.
Runor (av fi. runo, sång;
urspr. samma ord som sv. runor,
se ovan), finska folkdikter,
avfattade på runometer (se d. o.). R.
utgjordes av historiska och
religiösa ballader, episka
hjältedikter, lyriska sånger m. m.; en del
R. ligga till grund för Kalevala
(se d. o.).
Runsoro [ronså’råo],
Ru-w e n z o r i, f j ällgrupp i ö.
Afrika, mellan Albert Edward- och
Albertsj öarna på gränsen mellan
Belgiska Kongo och Uganda. R.
är uppbyggt av gnejs med ytlagei’
av hornbländeskiffer. Stora
gla-ciärer. Högsta topp 5,120 m. ö. h.
Runstav, p r i m s t a v, ett
slags kalendarium, ristat delvis
med runor på en käpp 1. stav. R.
torde ha förekommit från 1100-t.
till på 1700-t. Till skillnad från
almanackan hänför sig en R. ej
till ett visst år, utan man måste
vid användningen taga hänsyn
till veckodagarnas årliga
förskjutning i förhållande till data.
Runsten. 1. Socken i Kalmar 1.
(Öland), jämte Långlöt pastorat i
Växjö stift. 855 inv. —- 2. Härad
i Ölands domsaga, Kalmar L,
omfattar socknarna Löt, Ekby,
Bredsätra, Gärdslösa, Långlöt
och R. 1.
Runsten, sten med runinskrift.
Seden att resa R. över döda
förekommer redan under
folkvand-ringstiden. — De flesta
runinskrifter med den yngre futarken
tillhöra i Danmark 900—1000-t.,
i Sverige 1000-t. och i Norge 1100
—1300-t. Antalet R. är i Dan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
