Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rural ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1469
Rural—Rusdryckslagstiftning
1470
ru’ptus, brusten), lokal bristning
av kroppens mjukdelar.
RuraT (lat. rura’lis, av rus,
landsbygd), lantlig; hörande till
landet 1. lantbruket.
Ru’rik (sv. Rörik), d. 882,
rysk furste, ”det ryska rikets
grundläggare”, se vid.
Ryssland sp. 1562.
Rus, se Ryssland sp. 1562.
Rusa. Tekn. En motor säges
rusa, då den med abnormt hög
hastighet får rotera utan belastning.
Rusningen är för de flesta
maskiner ytterst skadlig, då den i hög
grad slitei’ maskindelarna. —
Jakt. Hos fågelhunden stundom
förekommande fel att förfölja
villebrådet vid uppslaget.
Ru’scus, se S t i c k m y r t e n.
Rusdrycker. I stort sett kan
man anse, att naturfolkens första
R. uppkommit i samband med
folkens övergång till jordbruk.
Upptäckten, att människans saliv
gör säd och rotfrukter jäsbara
(omvandling av stärkelse i
socker genom ptyalin; jfr
Matsmältning sp. 1349 f. och
Jäsning sp. 36 f.), så att öl kan
beredas av dem, kan ej hänföras
till något visst
utbrednings-centrum utan måste anses vara
universell. Naturfolken använda
dylikt, vanl. mycket alkoholsvagt
öl i avsevärda kvantiteter vid
sina stora fester, då
grannbyarnas män inbjudas och allmän
berusning äger rum. Destillation
av den jästa vätskan, okänd
bland naturfolken, uppfanns dels
i Gallien, där romarna först lärde
känna den, dels i Kina. — Jfr
Brännvin, Likör, Punsch,
Vin och Öl. — Fysiol. R:s
verkan beror huvudsaki. på
etyl-alkohol men kan någon gång
väsentligt förändras genom
förekomsten även av andra ämnen
(t. ex, i absint). Alkohol tränger
med stor lätthet in i olika
levande celler. Den uppsuges
därför fullständigt i
matsmältnings-kanalen. Alkoholen kan också
inkomma i organismen t. ex. genom
inandning. Den kvarstannar dock
ej helt i blodet utan fördelar sig
hastigt och täml. likformigt i hela
kroppen. Den
alkoholkoncentration, som härigenom ernås i de
olika vävnaderna, är av stor Vikt
för alkoholverkan, men även den
individuella känsligheten spelar
in. Höjes alkoholhalten i
vävnaderna långsamt, fås något svagare
verkan än vid snabb höjning. Vid
ymnigt förtärande kunna även
drycker med ett par procents
alkoholhalt verka otvetydigt
berusande. Samtidigt intagande av
föda gör alkoholens uppsugning
långsammare och försvagar
verkan av en viss mängd alkohol.
Efter en enstaka alkoholdos nås det
högsta alkoholvärdet i blodet inom
de närmaste tim., varefter halten
långsamt sjunker. Alkoholen
försvinner ur blodet främst genom
förbränning; en ringa del
utsöndras osönderdelad. Viktigast är
alkoholens verkan på nervsystemet,
på vars högre delar den medför
den välbekanta effekten på
stämningsläget och på förmågan av
psykiskt arbete, medan verkan på
dess lägre delar framför allt visar
sig i nedsatt precision vid
rörelser. Påverkan på andning,
blodomlopp och matsmältning är dels
indirekt, beroende på ändring av de
nervösa impulserna, dels direkt,
genom alkoholens inträngande i
resp, organ. Genom det vid
förbränningen alstrade värmet får
alkohol ett visst näringsvärde,
ehuru den i detta avseende icke är
jämställd med våra vanliga
födoämnen. Jfr Alkoholism.
Rusdryckslagstiftning,
avseende att reglera, inskränka 1.
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
