Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rural ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1471
Rusdryckslagstiftning
1472
bjuda tillverkning och försäljning
av alkoholhaltiga drycker,
förekommer sedan lång tid tillbaka i
flertalet civiliserade stater.
Därvid tillämpas en mångfald olika
system: koncessionssystem,
monopolsystem, den kommunala
bestämmanderättens system och
statsförbudet. — I Sverige fanns
redan under medeltiden
stadgan-den om rätt till försäljning av vin,
öl och mjöd. 1572 blev
gästgivar-och krögarhanteringen i hela
riket föremål för särskild
beskattning. Omkr. sekelskiftet 1600blevo
bryggeri- och krögarnäringarna
skråmässigt och detaljerat
reglerade. Genom 1638 års allmänna
accisförordning genomfördes
beskattning och kontroll över
brännvinstillverkningen med olika
till-verkningsavgift för
husbehovs-och salubränning. Under Karl
XII:s regering vidtogos olika
åtgärder, än med förbud mot
brännvinsbränning av säd, än försök till
reglering av försäljningen.
Frihetstiden experimenterade också
med en mängd olikartade
åtgärder, ss. bränningens inskränkande
till en viss del av året, höjd
beskattning och totalförbud, vilket
två gånger beslöts; sista gången,
1756, för en tid av fyra år. Gustav
III införde 1772 förbud, som
gällde till 1775, då kronobrännerier
(se d. o.) infördes.
Husbehovs-bränningen frigavs åter 1787. Det
oerhörda alkoholmissbruket under
1800-talets första hälft förde fram
till en reaktion (se
Nykterhetsrörelsen), som vid 1853
—54 års riksdag ledde till
antagandet av de 1855 utfärdade
tillverknings- och
försäljnings-förordningarna. Genom denna
lagstiftning förbjöds
husbehovsbrän-ningen, varemot en beskattad och
kontrollerad salubränning tillläts.
Försäljningsförordningen införde
för första gången den
restriktiva principen, skillnad gjordes
på parti- och detaljhandel samt
på utskänkning och
utminute-ring. Myndigheterna erhöllo ökat
inflytande vid inrättande av nya
1. bibehållande av gamla
försäljningsställen. —
Brännvinstillverkningen har reglerats på den
1855 lagda grunden, men nya
förordningar ha ändrat
skattesatserna, förbättrat kontrollen och
inskränkt hanteringens
omfattning. 1907 års
brännvinstillverk-ningsförordning har efterträtts
av Kungl. förordn. 11 juni 1926
ang. tillverkning och
beskattning-av brännvin. K. M:ts tillstånd
fordras för tillverkning i
bränneri, som nyanlagts 1.
återupptagits eftei’ 1 juli 1917.
Tillverk-ningsskatten utgår med 65 öre för
liter av 50 procents alkoholhalt.
Noggrann kontroll över
tillverkningen och beskattningen utövas
av Kontrollstyrelsen samt
därunder lydande kontrollörer 1.
till-syningsmän. Olaga tillverkning,
lönnbränning, är belagd med
straff, högst 1 års straffarbete,
särskild tillverkningsskatt och
redskapens förverkande. —
Brännvinsförsäljningen hai- efter
1855 reglerats genom ett flertal
nya förordningar, vid sidan av
vilka åtgöranden, som icke direkt
föreskrivas i lagen, tillgripits,
t. ex. Göteborgssystemet (se d.
o.) och den individuella
kontrollen genom motböcker
(Bratt-systemet). Båda dessa system ha
framkommit och tillämpats, innan
de påbjudits i lagstiftningen.
— Gällande lagstiftning är Kungl.
förordn. 14 juni 1917 ang.
försäljning av rusdrycker, vilken
trädde i kraft 1 jan. 1919.
Genom denna lag har det
individuella restriktionssystemet
lagfästs, sedan detsamma genom Ivan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
