Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rya ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1491
Rydberg
1492
Viktor Rydberg. Målning av Albert
Edelfelt.
R., f. 1822, d. 1899,
historiker, arkivarie, kansliråd. R. tog
initiativet till den stora
urkunds-publikationen Sverges traktater
med främmande magter, varav
han själv 1877—98 mönstergillt
utgav del. 1—5:1 (tiden fram till
1632) och 10—11 (tiden 1815—
67). — 3. Viktor R., f. 1828, d.
1895, skald, religionsfilosof. Efter
en av sorgliga upplevelser fylld
barndom hade R. en orolig
ungdom som journalist i den
radikala pressen åren kring
februarirevolutionen. 1855 blev
han anställd i den av S. A.
Hedlund redigerade Göteborgs
Handels- och Sjöfarts-Tidning;
Hedlund tog också personligen hand
om R. Dennes första
självständiga författarskap är
tillkommet i nära anslutning till hans
dagliga publicistiska gärning.
De båda urspr. som följetonger
i Handelstidningen tryckta
romanerna Fribytaren pä
Östersjön (1857) och Den siste
athena-ren (1859) voro inlägg i aktuella
frågor, särskilt i striden mot
statskyrklig intolerans, ehuru
dagsproblemen omplanterats i
historisk miljö. Den senare
romanen, som förhärligar grekisk
humanitet på den kyrkliga
kris
tendomens bekostnad, är den
nyantika strömningens främsta verk
i svensk diktning. Ovilja mot
livsfientlig religiositet uppbär
även medeltidsnovellen Singoalla
(1857), som annars i sin
stämningsrikedom och sitt sysslande
med det undermedvetna själslivet
är ett utpräglat romantiskt
konstverk. Direkt framkallad av R:s
publicistik i teologiska frågor är
hans skrift Bibelns lära om
Kristus (1862). Den betecknar den
moderna, på textkritik och
reli-gionshistorisk metodik grundade
kristendomsuppfattningens
genombrott i bildad svensk opinion.
Efter ett decennium av nedsatt
litterär produktivitet utvecklade
R. från mitten av 1870-t. en
mångsidig verksamhet, som snabbt
ställde honom i centrum av
svenskt kulturliv. Han tog bl. a.
till orda i språkliga frågor, där
lian hävdade en långt gående
nordisk purism, publicerade en rad
essayer över antika konstverk,
som fångat hans intresse under
en italiensk resa 1874 (Romerska
kejsare i marmor, ingår i
Romerska dagar, 1877), höll
populärvetenskapliga föreläsningar i
filosofi och kulturhistoria samt
verkställde en utmärkt
översättning av 1: a delen av Goethes Faust
(1876). — Men hans främsta
insats är hans lyriska diktning
(Dikter, 1882), i vilken, i en
sällsynt fast och klar språkform,
alla hans intressen samlas. I
ämnesvalet märkes förtrogenheten
med antiken samt med kristna och
fornnordiska myter och sagor
(Dexippos, Prometeus och
Ahas-verus, Snöfrid). Dikternas
centrala innehåll är tankar över
religiösa, filosofiska och även
samhälleliga problem. Som
reflexionsdiktare fullföljer R. den svenska
romantikens traditioner. Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
