Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rydberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1493
Rydberg
1494
grundsyn är idealistisk, men den
rör sig på tvivlets gräns, är aldrig
dogmatisk förkunnelse, icke ens i
hans vid jubelfesten i Uppsala
domkyrka 1877 utförda Kantat,
utan dikterna tolka en bävande
kamp mellan frågor, svar och nya
frågor. Hans idealism är mer
moralisk än teoretisk, och däri har
man utan tvivel att söka den
ryd-bergska lyrikens livskraft ända in
i våra dagar. — I den hetsiga
strid, som med 1880-t. började
mellan tidens naturalism och den
traditionsbundna idealismen höll
sig R. i stort sett neutral.
Mycket synes det därvid även ha
betytt, att han — efter att
redan på 1870-t. ha lämnat
Hedlunds redaktion — 1884 flyttade
till Stockholm som professor vid
Stockholms Högskola i
kultur-(senare konst-)historia. Från
denna tid framträda i hans
personlighet starkast dragen av forskare,
grubblare och drömmare. Under
1880-t. fördjupade han sig i de
nordiska myternas värld, ett
vetenskapligt ofruktbart
(Undersökningar i germanisk mythologi,
2 dir, 1886—S9) men poetiskt
givande företag (Fädernas
gudasaga, 1887). — R. hälsade 90-t:s
nya romantik med glädje och
inspirerades själv till verk i dess
anda. I en ny lyrisk alstring
(Dikter II, 1891, samt postuma)
äro särskilt anmärkningsvärda
flera dikter, som ge uttryck åt
en i formen nästan medeltida
mystisk men till innehållet
modernt dogmfri religiositet
(Grubb-laren, Till Österland, Längtan).
Mitt bland dessa
stämningsstycken kom ett inlägg i dagens sociala
diskussion, det kraftigaste, som
R. och väl någonsin en svensk
diktare gjort, Den nya
Grottesången, ett hetsigt angrepp på
modern kapitalism och industria-
Bondgård invid en damm. Målning av
Gustaf Rydberg.
lism. Vapensmeden, hägringar
från reformationstiden (1891) är
väl som roman underlägsen R:s
äldre, men den lever på sin ädla
stil och sin milda levnadsvisdom,
lika fjärran från
auktoritetsdyr-kan som från bildstormarnit, en
humanists testamente. — R. blev
1877 led. av Sv. akad. — 4.
Gustaf R., f. 1835, målare. R.
studerade i Köpenhamn, vid
Konstakademin i Sthlm samt i Düsseldorf,
där han 1859—64 handleddes av
Gude. Omkr. 1870 fann han sin
egen stil i ett friskt och intimt
fri-luftsmåleri och har sedan skildrat
sin hembygd Skåne, som vars
konstnärlige upptäckare han kan
anses, i en rik produktion av
lyriskt uppfattade och måleriskt
levande landskapsbilder. R:s konst,
som förblivit oberörd av såväl
1880-t :s franskinfluerade
impressionism som av 1890-t:s
stäm-ningsmåleri, har under de senaste
åren nått en ny uppskattning. -—
5. Johannes R., f. 1854, d.
1919, matematiker och fysiker,
1901 prof, i fysik i Lund, utförde
epokgörande undersökningar över
spektralserier och uppställde en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
