Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rysk konst - Rysk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1519
Rysk litteratur
1520
Fru Alkimova. Målning av Valentin
Serov.
under 1800-t:s senare hälft en
riktning (peredvisjniki), som
ställde måleriet helt och hållet
i tendensens tjänst. Till denna
grupp hörde bl. a. R j e p i n (se
d. o.), som dock även intresserade
sig för måleriska problem. V a s i
-lij Per ov (f. 1833, d. 1882),
känd för sitt porträtt av
Dosto-jevskij (se ill. till d. o.), samt
den pacifistiske bataljmålaren
V e r e s j t s j a g i n (se d. o.),
medan Vasilij Suri k ov
(f. 1848, d. 1916) i första
hand är en överlägsen kolorist.
I direkt opposition mot den
skönhetsfientliga riktningen
uppträdde Serov (se d. o.),
vilkens psykologiska och
impressionistiska porträttkonst i viss mån
fann en fortsättning hos den
mera på dekorativa värden
inriktade Gol o vin (se d. o.).
Präglade av sekelslutets romantiska
och exklusiva stämningsliv äro
bl. a. den fine landskapsmålaren
L e v i t a n (se d. o.), den av
rokokons anda uppfyllde
Konstantin Somov (f. 1869) och
den som målare och bokkonstnär
verksamme Alexandre Benois
(f. 1870), vilken även kom att
få en stor betydelse för
teatermåleriet, härvidlag en föregångare
till B ak st (se d. o., d. 1924).
De senaste
konstnärsgenerationerna med K a n d i n s k y (se d. o.)
i spetsen ha icke lämnat några av
modernismens arter oprövade. —
Inom den ryska
1800-talsskulp-turen framträda den europeiskt
ryktbare Antokolski j (se d. o.)
och den elegante, helt
förfranska-de furst Trubetskoj (se d. o.)
samt den huvudsaki. som målare
verksamme M i h a i 1 Vrubel
(se d. o.), som i sina skulpturverk
föregriper expressionismen. Den
kubistiska skulpturen fick en
uppmärksammad representant i
A r c h i p e n k o (se d. o. och ill.
till Kubism).
Rysk litteratur. Forntid och
medeltid. Sedan Ryssland
omkr. 1000 mottagit
kristendomen från Bysans, började så
småningom växa fram en R.,
som dock länge blott var en
efter-bildning av den bysantinska;
litterärt språk var därvid
”kyrko-slaviska”, det sydslaviska
(forn-bulgariska) språk, varpå
kristendomen predikats av sydslaviska
missionärer. Vid sidan av religiös
litteratur (äldst är
Ostromir-evangeliet från mitten av 1000-t.)
märkes en primitiv
historieskrivning, de s. k. krönikorna; äldst
och viktigast är Nestorskrönikan,
en med orätt munken Nestor
(se d. o.) tillskriven viktig
kompilation av äldre källor. En
särställning intar den från
bysantinskt inflytande fria, omkr. 1200
författade, först 1795 funna,
präktiga hjältedikten
Igorskvä-det. — 15 0 0- och 1 6 0 0 - 1.
Den endast föga avancerade
litterära utvecklingen avbröts full
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
