Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rysk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1521
Rysk litteratur
1522
ständigt av tatarinvasionen;
under tatartiden existerade
endast en sparsam
klosterlitteratur. Med den låga kulturnivå,
som även efter tatarväldets fall
länge bestod i landet (Rysslands
första tryckeri förstördes 1563
av folkmassorna i Moskva), kunde
1500- och 1600-t. i litterärt
avseende icke bli mycket givande;
bland dokument, förtjänta
omnämnande, äro ett par, som ge
fullkomligt skrämmande inblickar
i dåtida moskovitiskt liv, så från
1500-t. Domostroj (Hushållslära),
ett slags vishets- och
moral-kodex, 1. från 1600-t. den till
Sverige flyktade och där 1667
avrättade G. Kotosjihins
sedeskildringar från tsar Aleksejs tid.
—1100-t. Peter den stores
mångsidiga reformarbete medförde
också ett kulturellt uppvaknande,
som gav fart åt en litterär
alstring, vilken visserl. ännu under
hans regering flödade svagt men
som sedan energiskt inriktade
sig på de mest skilda uppgifter.
Med Boileau som förebild skrev
K an t em i r (se d. o.), ”R:s
fader”, en del visserl. klumpiga
satirer, V. K. T r e d j a k o v
-skij (f. 1703, d. 1769)
experimenterade med rysk metrik, den
mångsidige Lomonosov (se
d. o.) kompilerade en rysk
”retorik”, och A. P. S u m a r o k o v
(f. 1718, d. 1777) försåg den
1756 upprättade teatern i S:t
Petersburg med otympliga men efter
regelrätt fransk-klassisk smak
hopsnickrade dramer med
motiv ur den ryska fornhistorien.
— Detta litterära
experimental-stadium efterföljdes under
Katarina II av en rikare
upp-blomstring, varvid dock den
franska parnassen med dess
regler, stilar och motiwal slaviskt
imiterades. Själv gisslade
Kata
rina i en rad komedier tidens
lyten och sina fiender (bl. a.
Gustav III); D. I. v. Vi sin (f.
1744, d. 1792) skapade genom
ett par karaktärskomedier det
nationella lustspelet, D e r s j a
-vin (se d. o.) firade med
granna oden varje händelse
under kejsarinnans regering. —
18 0 0-t. En skönlitteratur, som
var något för mer än dylik
efter-härmning av främmande
förebilder, fick Ryssland först med
1800-t :s ingång. Banbrytaren var
Kar am sin (se d. o.), skapare
av ett ryskt litteraturspråk och
förmedlare av nya, västerländska
litteraturströmningar, bl. a. som
författare av ett par gråtmilda
romaner i den svärmiskt
sentimentala genren. På gammal
franskklassisk grund stodo visserl. ännu
två var på sitt sätt
betydande förf., fabeldiktaren K r y 1 o v
(se d. o.) och komediförfattaren
Gribojedov (se d. o.). Men
eljest började franskt-tyskt
inflytande dominera; spec.
introducerades romantiken, åtminstone
dess yttre former, av V. A. S j u
-kovskij (f. 1783, d. 1852). Ur
romantikens skola utgick också
Pu s j k i n (se d. o.), vars konst
dock snart fick en självständig
prägel: romantiker i fråga om
sin emancipation från de
traditionella smakreglerna, sitt
hävdande av fantasins rätt och
smaken för exotiska motiv, blev han
på samma gång tack vare den
trogna avspegling, han i sina
skildringar gav av det ryska
folkets liv och karaktär, den ryska
realismens grundläggare.
Full-blodsromantiker vai’ däremot
Lermontov (se d. o.), näst
Pusjkin Rysslands störste skald,
under det att realismen slog fullt
igenom hos Gogol (se d. o.) i
hans geniala sedemålningar från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
