Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssläder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1585
Ryssläder—Rytmisk gymnastik
1586
Ryssläder, juftläder (ry.
juftj), logarvat mjukt ovanläder
av ox- 1. kalvhudar, som
prepareras med tran och björkolja
(ryssolja), vilken gör R.
vattentätt och motståndskraftigt mot
inverkan av insekter samt
orsakar dess karaktäristiska lukt. R.
framställdes urspr. endast i
Ryssland, varifrån fabrikationen
spritts bl. a. även till Sverige
under 1600-t :s senare hälft.
Ryssolja, se B j ö r k.
Rystad, socken i östergötl. 1..
pastorat i Linköpings stift. Skall
framdeles förenas med ö. Harg.
1,240 inv. Sedan 1889 ingår i R.
den forna socknen Näsby.
Rü’tli, G r ii’ 11 i, äng i
kantonen Uri, Schweiz, nära
Vierwald-stättersjön. På R. hölls enl.
traditionen ett för schweiziska
en-hetsrörelsen grundläggande möte
(1307) mellan frihetsmän från
Schwyz, Ur i och Unterwalden.
Rytm (grek. rytmo’s, mått)
betecknar en regelbunden växling,
som åstadkommits genom till sin
längd bestämda men i annat
hänseende varierande tidsavsnitt. —
Inom konsten talar man i
överförd mening om R., varvid man
åsyftar den konstnärligt
harmoniska omväxlingen över huvud. I
egentligare mening användes
termen om de arter av konst, vilkas
verkningsmedel tillhöra tiden,
sålunda poesin och musiken. Den
poetiska rytmiken,
språkrytmen, som behandlas i metriken
(se d. o.), och den
musikaliska bygga på samma
principer, näml, dels kvantitet
(tidslängd), dels intensitet (tonstyrka,
betoning) ; den musikaliska är
emellertid mycket rikare
utvecklad. — De tidsmått, som genom
att vara till sin längd lika, bilda
R:s grundstomme, kallas
takt-delar och takter (se Takt).
Den enklaste formen av rytmisk
växling är den mellan en starkare
och en svagare accentuerad ton.
— Rytmiska förhållanden ligga
också till grund för dansen
(se d. o.). — Den forskning, som
sysslat med utvecklingen av R.,
har, särskilt förr, velat se ett
ursprungligt samband mellan musik,
poesi och dans, liksom man lagt
vikt vid att rytmisk växling
erbjuder sig som ett underlättande,
ekonomiserande medel vid allt
slags arbete. — R y t m i’ k, läran
om rytmen; rytmbehandling. —
R y’ t m i s k, som innebär 1. är
grundat på rytm, taktmässig.
Rytmisk gymnastik, en av
schweizaren E. Jaques-Dalcroze
(se d. o.) skapad
uppfostringsmetod, huvudsaki. utarbetad för
barn. Den är avsedd att utgöra
ett allmänt hjälpmedel för
uppfostran, dels genom att
systematiskt öva rytmsinnet samt
känslan för tids- och
rumsbestäm-ningar och dels genom att
åstadkomma en starkare samverkan
mellan kropp och psyke. Till
ledning i detta studium har Dalcroze
valt musiken, vilken av läraren
fritt improviseras till övningarna.
— R: s övningar kunna uppdelas i
tvenne huvudgrupper, fysiska och
psykiska, vilka dock alltid äro
byggda på rytm, d. v. s. indelning
och betoning av tiden. Dalcroze
har tagit den vanliga marschen
som utgångspunkt och betecknar
ett gångsteg med en
fjärdedels-not. Härifrån har han skapat ett
rörelseschema, vilket helt kan
återgivas av notskriften. Alla i
musiken förekommande begrepp,
ss. pauser, synkoper m. m.
återges i rörelser. Till de psykiska
övningarna kunna räknas
stärkandet av minnet och
iakttagelse-förmågan, via hörsel- och
synintryck, samt fysisk och psykisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
