Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1583
Ryssland (Historia — 1926)
1584
partiets femtonde kongress nov.
1926 — en skenbar samling kom
till stånd kring partiets officiella,
av Stalin, Rykov och Buharin
ledda, såväl i förhållande till
bönderna som andra frågor
moderatare politik. — Även i
utrikespolitiskt avseende har bolsjevismen
mött stora besvikelser. Sedan
förhoppningarna, att
bolsievikrevo-lutionen spontant skulle sprida
sig till andra länder, visat sig
förhastade, startade man en
mångsidig bolsjevikisk agitation på olika
håll i världen. Men försöken att
i Finland (se d. o. sp. 1594) skapa
en bolsjevikrepublik
misslyckades; den bolsjevikrörelse, som
R. sökte organisera i de i
Brest-Litowskfreden avträdda
landsdelarna (Estland, Lettland, Litauen,
Polen), blev snart undertryckt;
endast i Ukraina, som i mars 1918
avskilts från R., lyckades man
återställa bolsjevikstyret. Fred
slöts sedan med Finland och
Estland i Dorpat 1920, med Lettland
i Riga s. å., med Litauen i
Moskva 1922; likaså slöts i
Riga 1921 fred med Polen, med
vilket land man åren 1920—21
fört ett krig med högst växlande
krigslycka (en polsk offensiv med
erövring av Kiev åtföljdes av rysk
offensiv ända fram till Warszawa,
avslutad av en brådstörtad och
förlustbringande rysk reträtt) ;
endast med Rumänien, som 1918
bemäktigade sig Bessarabien, har
ingen fred ingåtts. I det övriga
Europa medförde den
bolsjevikis-ka agitationen jämte bl. a. R:s
vägran att betala den föregående
regimens statsskulder, att de
flesta stater vägrade att träda i
diplomatisk förbindelse med
sovjetregeringen och att R. en tid blev
blockerat i ekonomiskt avseende.
Visserl. började denna blockad
efter 1920 att hävas och
handels
avtal med flera stater upprättas,
och visserl. hade den sedan 1918
av Tjitjerin (se d. o.) ledda ryska
utrikespolitiken den framgången,
att de flesta europeiska stater
1924 erkände den nya ryska
regimen de jure (enda större makt,
som avvisat ryska förbindelser, är
För. Stat.), men det ekonomiska
samförstånd med den övriga
världen, som R. alltmer känner
sig behöva, har icke kunnat
etableras. Försöken att på
Genua-konferensen (se d. o.) ordna R:s
ekonomiska mellanhavanden med
de västeuropeiska staterna
strandade fullständigt; med Tyskland
avslöt dock R. i Rapallo ett
fördrag, som ersatte den upphävda
Brest Litowskfreden och skapade
ett neutralitetsfördrag med detta
land. Spec. har spänningen med
England varit stark och skärpts
genom R: s Orientpolitik. I främre
Orienten störtade R. redan 1920
republikerna Armenien och
Aser-beidjan och f. å. även Georgien
och understödde därpå kraftigt
det av Angoraregeringen
igångsatta befrielsekriget i Turkiet. I
bortre Orienten har R. igångsatt
en kraftig engelskfientlig
propaganda. Särskilt ha
självständig-hetsrörelserna i Indien
under-stötts, och i Kina har R.
förvärvat talrika anhängare och
underblåst den främlingsfientliga
rörelsen. Framgångarna i Asien ha
alltmer dragit bolsjevikernas
intresse dit och minskat deras iver
för den täml. otacksamma
agitationen i Västerlandet; för att
möjliggöra det ekonomiska
närmandet till Europa har den officiella
bolsjevikiska politiken — även
här mot den radikalare flvgelns
opposition -— tills vidare börjat
inskränka på försöken att genom
asitationsarbete i Västerlandet
framkalla världsrevolutionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
