Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rättshistoria ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1617
Rättshistoria—Rättslära
1618
rättsordningen. —
Rättsfilosofiska undersökningar framträdde
i den grekiska filosofin med
so-fisternas lära om naturens lag
och dess motsatsförhållande till
de i staten gällande lagarna.
I polemik mot sof i stiken
utvecklade Platon i ”Staten” en
idealistisk rättslära, och
Ari-stoteles sökte grunda den
statliga rättsordningen på
människans ursprungliga sociala natur.
I den senare antika filosofin
behandlades rättsfilosofiska problem
framför allt av stoikerna, vilka
företrädde en naturrättslig
ståndpunkt, som fick bestämmande
inflytande på den följande
utvecklingen. Inom den medeltida
filosofin förenades naturrätten med
teologiska tankar. Hugo Grotius
emanciperade R. från
beroendet av teologin. Hobbes och
Locke härledde rättsordningen ur
ett antaget fördrag mellan
individerna i ”naturtillståndet”,
varigenom de avstodo från sin
ursprungliga obegränsade frihet för
att vinna rättssäkerhet. Rousseau
ombildade fördragsteorin till ett
försvar för folksuveränitetens
princip. Kant och Fichte
företrädde samma tänkesätt men
betonade med större eftertryck än
föregångarna, att fördraget borde
uppfattas som en juridisk fiktion,
ej som ett historiskt faktum. Med
den historiska skolan (se
Sa-v i g n y) och Hegel trängdes de
naturrättsliga teorierna tillbaka
för en historiskt orienterad R.
Inom den moderna forskningen
har man framför allt inriktat sig
på en analys av de rättsliga
fundamentalbegreppen enl. den
kritiska filosofins allmänna metod.
Rättshistoria, se
Rättsvetenskap.
Rättshjälpsanstalter,
offentliga anstalter med uppgift att
kostnadsfritt i rättsliga
angelägenheter tillhandagå mindre
bemedlade. R. kunna erhålla
statsunderstöd och skola stå under
ledning av en styrelse, utsedd
delvis av länsstyrelse, delvis av
landsting 1. kommunal myndighet.
Verksamheten skall bedrivas enl.
av K. M:t utfärdat reglemente.
Vid R. skall finnas föreståndare,
som avlagt de för utövande av
domarämbete föreskrivna
kunskapsprov. F. n. (1926) finnas R.
i Sthlm, Göteborg, Malmö,
Hälsingborg, Norrköping och Örebro.
Rättskapacitet,
rättsför-m å g a, förmågan att ha
rättigheter och vara underkastad
skyldigheter. Varje levande människa
äger R., har juridiskt möjlighet
att vara berättigad och
förpliktad under hela livstiden. Även
sammanslutningar av människor
kunna i viss ordning erhålla R.,
bli juridiska personer
(se d. o.).
Rättskemi, k rim i na’Ikemi,
tillämpning av huvudsaki.
kemiska undersökningsmetoder för
påvisande av giftiga ämnen hos
lik i fall, där misstanke om ej
naturlig död föreligger, och även
i övrigt för undersökning av
föremål, då en sådan förmodas kunna
ge upplysning, där fråga om brott
föreligger. I Sverige utföras alla
rättskemiska undersökningar av
rättskemisten, som har professors
titel och står under
Medicinalstyrelsens överinseende.
Rättskipning, lagskipning,
verksamheten för upprätthållande
av rättsordningen, särskilt statens
verksamhet genom domstolarna i
rättegång.
Rättskraft, detsamma som
laga kraft.
Rättslära, vetenskapen om
rätten i juridisk mening. Den
omfat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
