Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rättare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1615 Rättegångsförseelse—Rättsfilosofi 1616
annan inför rätta, måste han äga
huvudmannens uttryckliga
bemyndigande 1. s. k.
rätte-gångsfullmakt. Denna kan
ha formen av en muntlig
förklaring av vederbörande part inför
rätten men är vanl. skriftlig.
Rättegångsförseelse, förseelse
mot rättegångsordningen, ss.
miss-firmande av motpart inför rätta,
vanvördnad mot domaren i tal 1.
skrift m. m.
Rättegångskostnad, den
kostnad, som part får vidkännas för
utförande av sin talan i
rättegång. Den vinnande parten får
sina rättegångskostnader ersatta
av motparten. I vissa fall skola
kostnaderna kvittas mellan
parterna.
Rättegångsmissbruk
föreligger, om någon mot klara skäl och
bättre vett av arghet drar någon
inför rätta 1. fullföljer talan till
högre rätt.
Rättegångsombud, se R ä t
-tegångsf ull mäktig.
Rätten till arbete, ett vid
februarirevolutionen (jfr d. o. sp.
1457 f.) i Frankrike 1848 präglat
uttryck, som ur vissa allmänna
föreställningar om samhällets
skyldighet att skapa
arbetstillfällen till de egendoms- och
arbetslösa medborgarnas livsuppehälle
sökte det principiella stödet för
det då framförda kravet på
åtgärder från statens sida för
arbetsbristens avhjälpande (jfr B lan c).
Uppfattningen om en dylik
skyldighet från statsmakternas sida
är numera ganska utbredd och har
haft betydelse för flera länders
arbetslöshetspolitik i vår tid, bl. a.
för de i Sverige anordnade
nöd-hjälpsarbetena.
Rättfärdiggörelse genom
(på grund av) tro är ett av
Paulus mot bakgrunden av
judendomens juridiskt orienterade
religiösa språkbruk bildat
paradoxalt uttryck. ”Rättfärdiggöra”
är detsamma som ”förklara 1.
döma rättfärdig”. Enl. judisk, spec.
fariseisk åskådning äro
gärningarna (d. v. s. laguppfyllelsen) det
utslagsgivande vid Guds prövning
av människan. Paulus avvisar
allt åberopande av gärningar:
den enda vägen till frälsning är
tron, d. v. s. förtröstan på Guds
oförskyllda nåd. I gamla kyrkan
förlorade man ganska snart
förståelsen för Paulus’ lära, och R.
kom då åter att vila på gärningar.
Först Luther förstod ånyo
Paulus’ mening. Om R. i senare
protestantisk dogmatik se N å d e n s
ordning.
Rättighetsförklaring, fordom
bruklig benämning på ett
offentligt hävdande av vissa s. k.
allmänt mänskliga 1. politiska
rättigheter hos ett folk (jfr
Mänskliga rättigheter). De
ryktbaraste äro Declaration of Rights
(se d. o.), de nordamerikanska
koloniernas R., som inledde
oav-hängighetsförklaringen 1776, och
Déclaration des droits de Vhomme
(se Franska
revolutionen sp. 546).
Rättika, se Raphanus.
Rättimmer, plana timmer, som
förekomma i en
träfartygskon-struktion.
Rättsdogmatik, se
Rättsvetenskap.
Rättsfall, en av domstol
avdömd rättstvist. Jfr
Prejudikat.
Rättsfilosofi, den filosofiska
disciplin, som har till uppgift
att undersöka den positiva
rättens grundläggande principer,
ge rättsvetenskapen en
kunskapsteoretisk grundval och
pröva möjligheten av en
allmängiltig måttstock för
värderingen av den historiskt givna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
