Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rörum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1675
Röst—Rösträtt
1676
lungorna utpressad luft och som
därefter artikuleras genom
muskler i svalg, gom, tunga, läppar
m. m. Bestämmande för R:s
tonstyrka är luftvolymen, för
tonhöjden stämbandens längd och
spänning samt för tonklangen
resonansen. Vid sång skiljer man
efter tonhöjden på kvinno- och
gossröster, sopran och alt, samt
mansröster, tenor, baryton och bas
(se dessa ord). Avståndet mellan
resp, sopran och tenor samt alt
och bas är ungefär en oktav,
sammanlagda tonomfånget från
djupaste bas- till högsta soprantonen
är omkr. 4 oktaver (i
undantagsfall över 5 oktaver). Efter klangen
plägar R. indelas i register (se
d. o.) med antingen 1)
bröst-röst, 2) mellanregister
1. sluten bröströst (efter M.
Gar-cia även benämnt falsett), 3)
huvudröst 1. f a 1 s e’ 11
eller endast i bröströst och
huvudröst. Om de fysiologiska
förutsättningarna för en dylik
registerindelning råda dock
skiftande meningar. Stämbildningen
har bl. a. till föremål dels att
utjämna klangskillnaden (egalisera)
mellan registren, dels att
tillvarataga deras speciella egenart.
Röst (holl. rust, eg. viloställe),
av plankor hopfogad utbyggnad
från relingen å segelfartyg. R.
placeras vid masterna och tjäna
till att sprida vanten.
Röst, r ö s t e, takresning.
Röstlängd, urkund, vilken
innehåller en förteckning över
samtliga röstberättigade inom en
beslutande församling, en
väljarekår 1. krets av sådan och däri
anteckningar göras betr, den
enskildes rösträtt. Särskilt
användes benämningen om den för
politisk och kommunal rösträtt i två
exemplar upprättade R., som
avser val av riksdagsmän till A. K.,
kommunal-, municipal- och
stadsfullmäktige, landstingsmän och
elektorer för val till F. K.
ävensom rösträtt vid
kommunalstämma, municipalstämma, allmän
rådstuga och kyrkostämma. Jfr
Riksdagsmannaval.
Rösträtt, rätten att
muntligen, skriftligen 1. på annat
föreskrivet sätt medverka vid beslut
inom den kollektivenhet (förening,
samhälle o. s. v.), varav man är
medlem. Avser beslutet blott val
av en 1. flera personer för visst
uppdrag, betecknas R. som valrätt
(aktiv: rätt att välja, passiv:
rätt att väljas, valbarhet), avser
det avgörande av en sakfråga,
är R. voteringsrätt. R. i stat och
kommun, den politiska och
kommunala R., kan vara av båda
slagen. Den politiska R. är i regel
valrätt och avser då framför allt
val till folkrepresentationen (den
parlamentariska valrätten) men i
vissa länder tillika val av
president 1. andra ämbetsmän; som
voteringsrätt förekommer den vid
referendum samt i småstater utan
representation, ss. i vissa
delstater (kantoner) i Schweiz. Den
kommunala R. är ofta
voteringsrätt, näml, överallt, där
fullmäk-tiginstitutionen saknas, 1. både
valrätt och voteringsrätt, ss. där
fullmäktige blott äga inskränkt
beslutanderätt. •— I äldre tider
betraktades R. i stat och kommun
närmast som en privat rättighet,
betingad av tillhörighet till stånd
1. korporation 1. av
egendomsinne-hav med ty åtföljande
skattskyldighet. I samband med franska
revolutionen kom teorin om R.,
särskilt den politiska, ss. en naturlig
allmänmänsklig rättighet. I
verkligheten har dock en motsatt
princip blivit rådande, som utgår från
statsintressets krav och betraktar
R. ss. ett av staten förlänat
upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
