Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rösträtt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1677
Rösträtt
1678
drag åt därtill kompetenta
medborgare, vadan R. anpassats efter
i olika länder till olika tider
rådande förhållanden. Villkoren
för R. (r ö s t r ä 11 s s t r e c k e n)
ha därför varit mångahanda och
växlande; av mera allmänna må
nämnas: medborgarskap
(natio-nalitetsstreck), manligt kön
(köns-streck), viss ålder, växlande
mellan 20 och 30 år (åldersstreck),
god frejd (vanfrejdsstreck),
frånvaro av omyndighet,
konkurstillstånd, fattigunderstöd
(förmyn-derskaps-, konkurs- och
fattig-vårdsstreck), bostad under viss
tid inom landet 1. valkretsen
(bo-stadsband, -streck; om sådant för
valbarhet se Riksdag sp. 1147);
vid flyttning från en valkrets till
en annan kan R. förloras för viss
tid (flyttningsstreck) ; stundom
kräves fullgjord värnplikt
(värn-pliktsstreck), ofta uteslutes
militär i aktiv tjänst från R.; i
äldre tid var besittning av bostad
i egen fastighet ett vanligt villkor
för R. (bofasthetsband, -streck).
Den verkligt betydelsefulla
inskränkningen i R. utgöres av
kravet på viss beskattningsbar
förmögenhet 1. inkomst (census,
skattestreck) i förening med
fordran på fullgjord skatteplikt
(ut-skyldsstreck); i vissa länder är
även uteslutandet av analfabeter
(bildningsstreck) av stor
betydelse. R. kan utövas klassvis
(klass-val) 1. av valdistriktets alla
röstägare tillsammans (samfällda
val). R. är direkt, när de
röstägan-de själva välja sina
representanter, indirekt, när de rösta på
särskilda valmän (elektorer), som
därefter utse representanterna. R.
är lika, när varje valman blott
har en röst (motsatsen är
pluralsystem 1. graderad skala med
till-läggsröster för äldre, gifta, högre
jnkomster q. s. v.). -— De senaste
hundra årens författningsstrider i
Europa ha i hög grad varit strider
om rösträtt sutvidgning med den
allmänna (censusfria), lika och
direkta R. som det radikala
slutmålet. Redan 1848 infördes
allmän manlig R. i Frankrike, ett
och annat land följde efter under
1800-t., ännu fler i 1900-t:s
början; efter 1920 råder åtminstone
formellt, allmän manlig R. i alla
civiliserade stater utom
Ryssland och Japan. Från 1890-t. har
även kvinnorösträtten vunnit
insteg, efter världskriget i ett
flertal, särskilt germanska länder
(se Kvinnorörelsen). I
Sverige framträdde kravet på en
ändring i rösträttsvillkoren
redan strax efter
representationsreformen 1866. På det kommunala
området krävdes en begränsning
av röstskalan: i städerna
röstades efter bevillningskrona (en
röst för varje kronas bevillning
till staten, dock högst y2o av
stadens hela röstmassa), på landet
efter fyrktal (en fyrk för 10 öres
bevillning utan röstmaximum).
1869 infördes i städerna ett
relativt maximum på 1/50 av hela
röstmassan och ett absolut på 100
röster, 1900 begränsades
röstetalet i lantkommunerna till resp.
Vm och 5,000 röster. På det
politiska området gingo strävandena
närmast ut på en nedsättning av
census, så att politisk och
kommunal R. skulle sammanfalla
(kommunalstrecket), men
vidgades mot sekelslutet till kravet på
allmän R. Uppkomsten av en allt
talrikare industriarbetarklass,
som till största delen var
rösträttslös, gav allt större eftertryck
åt detta krav. Rösträttsföreningar
bildades landet runt; på 1890-t.
höllos ett par s. k. folkriksdagar
(se d. o.) ; 1902 ägde för
rösträttsfrågans skull väldiga arbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
