Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sabazios ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1685
Sabazios—Sabbatarier
1686
testantisk teolog, prof, i
Strass-burg 1868—71, i Paris 1877. I
sin teologi anknöt S. närmast
till Schleiermacher och Kant.
Bland hans arbeten märkes
Es-quisse d’une philosopliie de la
religion etc. (1897; sv. övers. 1898).
— 2. Paul S., f. 1854, fransk
kemist och fysiker, prof, i kemi i
Toulouse 1881. Hans främsta
arbeten behandla hydrering, d. v. s.
införande av väte i organiska
föreningar med hjälp av
finfördelade metaller, särskilt nickel,
som katalysatorer. Denna metod
har fått stor betydelse, då man
med hjälp av densamma kan
överföra mindervärdiga oljesyror till
värdefullare. S. erhöll för dessa
arbeten Nobelpriset i kemi 1912.
— 3. P a u 1 S., f. 1858, fransk
protestantisk teolog, nedlade 1893 av
hälsoskäl sitt prästämbete för att
ägna sig åt historiska studier,
numera prof, i kyrkohistoria i
Strassburg. S. har särskilt ägnat
sig åt Franciscusforskningen och
bl. a. utgivit en glänsande
biografi över Franciscus (1893, nu i
47:e uppl.; sv. övers. 1895).
Saba’zios, en sannol. frygisk
gudomlighet, nära besläktad med
den trakisk-grekiske Dionysos och
med ormen till attribut. S: s
dyrkan, vilken liksom Attis’ var av
orgiastisk och mystisk natur, köm
i slutet av 400-t. f. Kr. till
Grekland och senare till Västerlandet.
Sa’bbat, i Israel och
judendomen beteckning för veckans 7 :e
dag, lördagen, vilken av ålder
firats ss. helgdag. Namnet (av
omtvistad härledning) och
institutionen torde härröra från
Baby-lonien och genom kananeisk
förmedling ha kommit till Israel. S.
synes urspr. ha sammanhängt
med månens faser och firats på
bestämda månadsdagar men
förlorade vid veckans införande
Paul Sabatier (S. 2).
(ovisst när) denna prägel. Redan
i det gamla Israel skulle
arbetet på denna dag vila. Tillika
framburos offer o. s. v. I den
profetiskt påverkade lagstiftningen
motiveras vilan från humanitär
synpunkt (2 Mos. 23: 12 m. fl.).
I judendomen (se d. o. sp. 228)
fick S. en allt strängare lagisk
prägel; bland mängden av
bestämmelser märkes förbudet att på S.
färdas längre vägsträcka än 1 km.
(en ”sabbatsresa”; jfr Apg. 1:12).
Mot det orimliga utformandet av
sabbatsbudet reagerade Jesus på
det skarpaste. De judekristna
torde dock allmänt ha iakttagit
S. I de hednakristna
församlingarna började man däremot tidigt
(redan under l:a årh.) att i st. f.
S. högtidlighålla veckans första
dag, söndagen, vilken sedermera
stundom även benämnts S.
Sabbata’rier, medlemmar av
kristna sekter, som på grund av
den mosaiska lagens föreskrift
fira lördagen (sabbaten) i st. f.
söndagen ss. helgdag. S. uppträdde
flerstädes under
reformationstiden. I nyare tid märkas spec.
sjundedagsadventisterna
(seAd-venti ster).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
