Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sachsen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1693
Sachsen
1694
av släkten Askanien. De askaniska
besittningarna delades 1260 i
Sachsen-Lauenburg (se
Lauenburg) och
Sachsen-Wittenberg, vilket senare
1356 blev kurfurstendöme
(”Kur-Sachsen”, se nedan S. 2). S.
bildade sedermera jämte de från S.
koloniserade delarna av
Nord-Tyskland kretsarna Över- och
Neder-Sachsen (se dessa ord). —
2. Fristat i Tyskland. S.
gränsar till Tjecko-Slovakiet i s.ö.,
Bayern, Thüringen och S. 3 i. v.,
S. 3 och Nieder-Schlesien
(Preussen) i n. och ö. 14,993 kvkm. 5
mill. inv. (333 per kvkm.). — S.,
som genomflytes av bl. a. Elbe och
Mulde, tillhör i n. nordtyska
låglandet och i s. mellantyska
höglandet (bl. a. Erzgebirge, Sachsiska
Schweiz). Det är ett av Tysklands
och hela världens förnämsta
industriområden; nästan alla
grenar äro representerade, främst
metall- och textil-, vid.
porslins-och glasindustri. Stor vikt ha
även jordbruk, boskapsskötsel och
bergsbruk (kol). Befolkningen,
som huvudsaki. utgöres av
protestanter, bor till 76 % i
städerna. Av dessa ha Leipzig,
Dresden (huvudstad), Chemnitz
och Planen över 100,000 inv. —
S., som blev republik 1918, har
enl. författning av 1920 en
lantdag på 96 led., valda
proportionellt på 4 år, och styres av en
regering, som består av den av
lantdagen valde ministerpresidenten
och av honom utsedda ministrar.
— Historia. Under
folkvandrings-tiden vistades i landet kring mell.
Elbe germanska stammar
(her-mundurer och semnoner); senare
inträngde vendiska, med tjeckerna
besläktade folkstammar (sorber).
På 900-t. skedde en från
her-tigdömet S. (se ovan S. 1)
utgående germansk erövring
var
efter bl. a. markgrevskapen
Ostmark och Meissen upprättades.
Efter stamhertigdömet S:s
upplösning förvärvade Meissens
härskarätt Wettin (se d. o.) stora
områden, till vilka från 1247 lades
Thüringen. Under upprepade
dynastiska arvsdelningar och
återföreningar lyckades wettinarna
hävda sig ss. Nord-Tysklands
främsta territorialmakt, särskilt
sedan Fredrik den
stridbare 1423 hade förlänats med
kurfurstendömet S. Namnet S.
fästes härefter vid samtliga
wet-tinska besittningar. De
samregerande bröderna Ernst och
Albrekt (Albert) vidtogo 1485
en ny landsdelning, varvid Ernst
erhöll Kur-S achsen, Altenburg,
landet kring staden Plauen
(”Vogtland”) m. m. samt s. delen
av Thüringen, Albrekt åter
Meissen, Leipzig med område samt
n. Thüringen. — Det s. k.
ernes-tinska S. erhöll genom Fredrik
den vises (1486—1525)
parti-tagande för Luther och
reformationen en förgrundsställning
bland de protestantiska
ständerna under deras strid mot kejsar
Karl V. Brodern Johan den
trofaste (f. 1468, d. 1532)
nedslog bondeupproret i Thüringen
1525 och trädde vid riksdagen i
Augsburg 1530 i spetsen för
protestanterna. Hans son J o h a n
Fredrik (f. 1503, d. 1554)
förlorade emellertid 1547 i slaget vid
Mühlberg frihet,
kurfurstevärdighet och en stor del av sina
besittningar. — I de s. k. albertinska
länderna hade reformationen
vunnit insteg. Deras hertig, Moritz
(se denne), vann genom sitt
ingripande i Schmalkaldiska kriget (se
Reformationen sp. 916)
Kur-Sachsen. Nu följde en tid av
ekonomisk och kulturell blomstring i
S., starkt kontrasterande mot den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
