Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sachsiskt porslin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1701
Sachsiskt porslin—Sacramento
1702
natriumsalt, vilket, ehuru icke
fullt äkta, användes till
textil-färgning. S. benämnes även
pari-serblått, mineralblått o. s. v.,
ofta felaktigt.
Sachsiskt porslin, annan
benämning på Meissenporslin (se
Meissen).
Sackara’s, detsamma som
in-vertas. Se Enzym sp. 1106.
Sackara’t, förening mellan
socker och metalloxid, som i allm. är
olöslig och därför kan användas
för att utfälla socker ur
lösningar.
Sackarifikatio’n (av grek.
sa’kkaron, socker, och lat. fa’cere,
göra), försockring, överförande
av stärkelse o. a. kolhydrat till
sockerarter genom inverkan av
syror 1. enzymer.
Sackarime’ter (av grek.
sa/k-karon, socker, och metrei’n,
mäta), se Polarisation sp.
365. Jfr Sacka rometer.
Sackari’n, bensoesyresulfimid,
I CO
C6 H4 >NH, på kemisk väg
framställd förening, använd som
sötningsmedel av ekonomiska 1.
medicinska skäl. Sötning med S.
av födoämnen är numera i vissa
hänseenden föremål för
lagstiftning. S. är fullständigt ogiftigt,
c:a 500 ggr sötare än vanligt
socker, täml. svårlösligt i vatten,
har sur reaktion och ger ett
lättlösligt salt med alkali
(krist a 11 o’ s). -— Liknande
användning har d u 1 c i’ n 1. s u k r o’ 1,
parafenetolkarbamid, NH2—CO—
NHC8H4OC2H5, som framställes
genom upphettning av urinämne
med parafenetidin. Är 200 ggr
sötare än vanligt socker.
Sackarome’ter (jfr Sackari
-meter), areometer, avsedd för
mätning av sockerhalten i
lösningar.
Sackaro’s, se Kolhydrat
och Socker.
Sack ville [sæ’kkvil],
Thomas, baron B u c k h u r s t, earl
of D or se t, f. 1536, d. 1608,
engelsk statsman och skald. S.,
som stod drottning Elisabet nära,
skrev bl. a. de två sista akterna
av tragedin Gorboduc (jfr
Norton och Engelsk
litteratur sp. 1043).
Sacramenta’rium (av lat.
sa-crame’ntum, helig handling)
kallades under den tidigare
medeltiden de böcker, som innehöllo
prästens böner vid mässan (och
andra kyrkliga handlingar). Tre
S. äro bevarade: 1) S. Leonia’num,
uppkallat efter påven Leo I men
härrörande sannol. från mitten
av 500-t.; en synnerligen oordnad
samling, av tydligt romerskt
ursprung. 2) Ä. Gelasia’num,
uppkallat efter påven Gelasius I men
samlat tidigast på 600-t.; till sin
grundstomme romerskt men på
flera punkter bearbetat efter
gallisk tradition. 3) S. Gregoria’num,
uppkallat efter påven Gregorius I
men sammanställt först pä 700-t.;
innehåller utom ordinarium
missae blott de i Rom brukade
bönerna på vissa högtidsdagar.
Samtliga S. bevara dock även
material av högre ålder.
Sacramento [sækrome’nntåo].
1. Flod i v. För. Stat.,
genomflyter n. delen av Kaliforniadalen
och utmynnar i förening med den
från s. kommande San Joaquin i
San Franciscobukten. Segelbar
från S. 2 för större fartyg. 650
km. 150,000 kvkm:s flodområde.
—■ 2. Huvudstad i Kalifornien, v.
För. Stat., vid S. 1, c:a 100 km.
från dess mynning. S. ligger inom
ett rikt jordbruks- och
bergsbruksdistrikt, har järn
vägsverkstäder och livlig handel med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
