Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRE HISTORIETTER
hon. En gång hade hon fått ett bra spö
af honom; en gång hade han frågat om
hon ville ha skinnet af en räfunge som
han slagit ihjäl. Men en morgon, då
hon gick förbi medan han stod i
stalldörren, hade han sjungit efter henne:
Du brunögda flicka, j
du har en liten söter mun! —
och de andra drängarna hade skrattat.
Detta kom hon mest ihåg. Hon
hade skämts och skyndat vidare.
”"Du!” sade han plötsligt bredvid
henne.
Då såg hon upp och mötte hans
ögon, och hon såg i dem ett uttryck
hon aldrig någonsin sett förut. Det
143
drog henne som om det rört vid henne,
som om försåtliga och alltför heta
händer rört vid henne och fört henne
med sig. Full af fasa stirrade hon in
i dessa ögon som kommo närmare, in
i mannens ansikte som log stelnadt och
obarmhärtigt öfver hennes och
pressade ner luften omkring henne likt ett
lock.
Så ryckte hon sig lös ... Du! hörde
hon igen, men hon vände sig icke om,
hon sprang ut, bort, utan att tänka,
sprang endast besinningslöst flyende,
tills hon sviktade och föll af trötthet
och blef liggande med ögonen så hårdt
slutna som om hon aldrig velat se mer.
.
’’’’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>