Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
taget efter det andra tvärs öfver landet
fram och åter, så att till slut ett helt
bredt band af nygräfd jord ligger
inbjudande för krattan, och så när hela
landet är färdigt, gräfdt och krattadt
med fina jämna kanter, att ta fram
snöret och öfver den mjuka jorden draga
upp gränslinjer för sängar och gångar.
Och det lustiga i att trampa en gång,
att klack i klack gå framåt hela sängen
utefter, så att öfver landet bildas en
rak och jämn stig, lagom bred att stå
och gå på, med varlighet och aktsamhet
förstås. — Men det bästa af allt, det
högtidligaste af allt, är sådden. De
spira, de växa, de blomstra, de
underbara små korn, som handen strör i
fåran. Dit i fåran kan du lägga ned
dem, du kan sedan sköta och vårda
dem, men underverket af deras
spir
kraft och blomstring, i det har du ingen
del, du har endast att glädjas åt
naturens under och åt att det ännu en
gång är vårtider, undrens tid.
Tröttsamt, säger du, att hålla på
så där. Hvad gör det då, det är en
skön trötthet, den ger god sömn med
goda drömmar.
Nästa gång jag går ut till täppan
har jag sättpotatis med, och den som
är fin. Den har legat hela tre veckor
i mitt kök och har nu kraftiga groddar.
I midten af juli skall du se, att jag har
färsk potatis. Men sköra äro de där
groddarna. Man får vara försiktig vid
sättningen, ty gå de af, så har
potatisen intet för all kraft den kostat på
att frambringa dem, utan får, litet matt
som den är, börja om igen.
Du tror väl inte att jag sått allting
nu! Blommor och bönor då? Men de
vilja ha riktigt varmt och härligt när
deras tid kommer. Förrän i slutet af
maj är knappast värdt att så dem.
Bakom min lilla plan, där bänken
och bordet skola stå, har jag lagt upp
SIGRID HAÄRD AF SEGCERSTAD
en bred jordlist : här skall bli blommor.
Jag skall ha ett gallerverk och mot det
skall humle, bönor och luktärter klänga,
och framför skall jag ha solrosor,
riddarsporrar och krasse. Så har jag
sparat litet af gödseln, som fördes ut på
min täppa i våras; för den tänker jag
gräfva ett par gropar strax intill gallret,
fylla öfver med jord, och i jorden skall
jag sätta klättergurkor.
Spenaten, rädisorna och <sallaten
ha kommit upp vid det här laget.
Rädisorna kunna gärna få en duktig
vattning, efter det inte regnat på några dar.
De tycka om mycket vatten, då växa
de fort och bli sköra. Det ser ut som
om jag sått för tätt; så där inpå
hvarandra kunna nog inte mina plantor
växa, jag måste gallra dem. Hela
mängder småplantor får jag rycka upp
för att de andra skola få det bra, bli
stora och starka.
Nu skall jag ta mig en liten titt på
grannarnas områden. Jaså, den bryr
sig inte om något annat än potatis, det
har han mesta valutan af, påstår han.
Är då nöjet att plocka några blommor
att pryda hemmet med eller behaget
af litlet rädisor och sallat till måltiden
ingen valuta? Men så finns det andra,
som gjort det fint. Se där, hvilken
ståtlig grupp det måste bli, och här ha
vi en hel borg af jord, som en gång,
när pumporna växa till. blir
grönskande. Och hvad säger du om den
idéen att mellan stenarna där plantera
vilda smultron och ett par
rabarberstånd? Intressant blir det att se hur
allt det här kommer att ta sig ut i
sommar.
Har du någonsin tänkt dig en så
bra vår, solen skiner och det regnar.
I täpporna grönskar det. Litet af hvart
sticker upp ur jordbrynet, ja, minsann
en hel del, som man ej väntat få se
också. — »Bästa objudna gäster, ni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
