- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1907 /
217

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KOLONITRAÄADGAÅRDAR

måste bort. Ni kunna inte få kväfva
mina morötter, och jag kan på intet
vis tillåta att ni äta upp maten för
blommorna. Men ni ska få stå af gunst
och nåd litet till, ty se jag är rädd att
kanske af misstag några värdefullare
små plantor skulle kunna följa med.
Länge blir det inte i alla fall som
fristen varar.»

217

och planen äro sandade och gallret är
uppsatt. — Gallret är jag stolt öfver.
Det är gjordt af bambukäppar och
tjäradt garn och står så stadigt och rakt.
Men så har jag också gjort riktigt
duktigt djupa hål för käpparna och
fyllt omkring med sten.

Skall jag slå mig till ro nu då allt



Hvar var det jag räknat
ut platsen för mina
blomplantor? Jo visst, där på
kanten mot söder skola
penséerna, löfkojorna och
astrarna ha sin plats. En bra
planteringspinne kan jag tälja
mig att göra ett ordentligt hål
med för = plantans = rötter.
Stackars rötter, så de blifvit
sammanpressade i bunten, det
vill minsann till att vara
försiktig med dem nu och breda
ut dem väl, så att de kunna
finna sig fort till rätta på
den nya platsen. Tänk om
jag kunde haft en liten
drifbänk på min täppa! Då hade
jag inte som nu måst köpa
mina plantor och bära dem
hit omvirade med litet mossa
och utan en jordsmula på
rötterna. Jag hade kunnat flytta
dem direkt med en stor
jordklump ur bänken ut på
lan




det. Så fort de skulle hafva
tagit sig, kanske inte slokat
en enda dag! Nu får jag vara rädd,
att de ej gå igenom planteringspersen.
— Jag måste försöka skugga dem, att
solen ej bränner alldeles upp dem.
Granris kan jag få i skogen här
ofvanför. Det är nog inte farligt att ta några
kvistar.

Kunde jag bara sätta upp mitt
bord och min bänk själf, vore min
äppa alldeles »selfmade», nu då gången




Koloniträdgård vid Värtan.

är sådt och satt och bänken och bordet
vederbörligen äro på sina platser,
säger du. Får gå, jag bjuder på supé
på täppan. Smörgås och te ta vi med,
men pålägget består täppan, späda
sallatsblad och rädisor. — Trodde du inte
att det skulle vara så trefligt här, så
riktigt svårt att gå sin väg? Ja, det är
bedårande! Granar och furor som
bakgrund och mot dem den späda,
skif
Original from

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:25:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1907/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free